Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Brunnsboskolans rektor Lars Ljungberg är positiv till aktiva skolval mellan stadierna. Bild: Olof Ohlsson
Brunnsboskolans rektor Lars Ljungberg är positiv till aktiva skolval mellan stadierna. Bild: Olof Ohlsson

Nya regler: Elever tvingas ansöka för att gå kvar i egna skolan

Tidigare fick elever i Göteborg automatiskt gå kvar på samma skola när de började på mellanstadiet och högstadiet. Nu tvingas de ansöka om plats på nytt – men bara på vissa skolor. Barn till föräldrar som missar ansökan kan placeras flera kilometer bort från hemmet.
– Alla elever har kastats upp i luften och skolstarten har därför varit ganska rörig, säger Lars Ljungberg, en av rektorerna vid Brunnsboskolan.

I Göteborg finns 146 grundskolor inklusive grundsärskolor, med drygt 58 000 elever totalt. Många elever går på skolor där det finns flera rektorer, som exempelvis på Brunnsboskolan på Norra Hisingen med 700 elever. På skolan finns en rektor för lågstadiet, årskurs F-3, en för mellanstadiet, årskurs 4-6, och en för högstadiet, årskurs 7-9.

Innan grundskoleförvaltningen tog över ansvaret för Göteborgs skolor från de tio stadsdelarna förra året flyttades alla elever automatiskt över till nästa stadium. Men nu är det slut med det. I stället måste eleverna för att få gå kvar på grundskolor som Brunnsboskolan ansöka om skolplats på nytt när de ska börja årskurs 4 och årskurs 7 utan rätt förtur.

Efterlyser annan lösning

Motiveringen är att en organisation som har en rektor per stadium rättsligt räknas som tre enskilda skolor – även om det alltså handlar om samma lokal, samma plats och samma namn på skolan. Vid skolbyte kräver nu därför grundskoleförvaltningen att eleverna aktivt söker plats på samma sätt som vid ansökan till en skola i en helt annan stadsdel. Totalt finns 34 sådana grundskolor i Göteborg.

Johan Friborg är skolintendent vid Brunnsboskolan.

– Vid varje skolenhetsbyte krävs en aktiv ansökan och vi har tre skolenheter på vår skola. Vi kanske hade velat ha en annan lösning men det är inte så att vi kan välja, det är en order vi måste utföra. När man inför något nytt är det inte alltid det bästa men vi får hoppas på bättre struktur framöver. Gör man ingen ansökan så är närhetsprincipen rådande, säger han.

En av skolans tre rektorer, Lars Ljungberg, ser dock vinster med skolvalen mellan stadierna.

– På sikt tror jag att det är bra för likvärdigheten att aktivt välja skola mellan stadierna. Det problematiska är väl att alla föräldrar inte har samma möjlighet att engagera sig i skolan men det är en god tanke, säger han.

På Jättestensskolan på Västra Hisingen går 600 elever från förskoleklass till årskurs 9. Till skillnad från Brunnsboskolan har skolan bara en rektor och betraktas därför som en skolenhet. Under rektorn finns istället biträdande rektorer med ansvar för respektive stadium. 92 av Göteborgs grundskolor har sådan ledningsorganisation vilket i sin tur innebär att eleverna slipper ansöka om plats på sin egen skola när de början fyra och sjuan.

Skolval i tre stadsdelar

Enligt Peter Callsen, högst ansvarig för myndighetsutövning vid grundskoleförvaltningen, har obligatoriskt skolval tillämpats i årskurs 4 och 7 i tre stadsdelar tidigare. Det handlar om skolor i Västra Göteborg, Örgryte-Härlanda och Norra Hisingen som har samma organisation som Brunnsboskolan.

– I var mans mun pratas det om skolor men rent rättsligt pratar vi bara om skolenheter i dag. Ibland är det så att flera skolenheter uppfattas varande som en och samma skola men är det inte. Vi gör en översyn nu där syftet är att vi ska få en likformig organisation och likvärdiga grunder för ledning och även skolval. Men vi kommer inte att ha någon nytt på plats till skolvalet 2020, säger han.

Nyrekryteringar kan vänta

Att det ser så olika ut på skolorna är ett arv från de tio stadsdelarna som valt att organisera sina skolor på olika sätt. Just nu arbetar 21 medarbetare vid grundförvaltningens placeringsenhet med att placera ett 70-tal elever på olika skolor vars ansökningar registrerades förra veckan.

I snitt handlägger enheten 50 skolplaceringar per vecka året om från nyinflyttade till eller elever som vill byta skola. Enheten handlägger också placering på fritidshem och frågor om skolskjuts där många funktionshindrade som tidigare haft skjuts nu får avslag.

I samband med de nu obligatoriska skolvalen till årskurs 4 och 9 ökar arbetsbelastningen ytterligare med placeringar av 6 000 elever per år. Enligt Peter Callsen kan nyrekryteringar vara att vänta på avdelningen för myndighetsutövning.

– Det är inte uteslutet att gruppen kan behöva förstärkas med fler tjänster. I år är första gången vi gör det här och utvärdering pågår, säger han.

"Mycket krut på att nå ut"

LÄS MER: Svårt att få föräldrar till samtal – skolan börjar med hembesök

Vidare finns föräldrar som inte är vana vid eller bekväma i sina kontakter med skolvärlden och som är svåra att nå. Orsakerna kan vara osäkerhet, dålig eller lite erfarenhet av skolan och språkbarriärer. För att involvera de föräldrarna i barnens skolgång satsar nu Nytorpsskolan på utvecklingssamtal i hemmet istället.

I år finns föräldrar som inte nåtts av kravet på skolval. Hur ska ni säkerställa att information om skolval, särskilt i årskurs 4 och 7, når berörda vårdnadshavare inför 2020?

– Vi kommer att lägga mycket krut på att nå ut med information, bland annat med ett informationshäfte som ska skickas per post där det tydligt framgår att det kommer från en myndighet. Vi ska sätta upp affischer på anslagstavlor på bibliotek och skolor och kommunala anslagstavlor och kanske till och med reklam på bussar och spårvagnar men inga beslut är ännu fattade, säger han.

Helene Odenjung (L) är ordförande i grundskolenämnden i Göteborg.

– Meningen är att vi ska underlätta för föräldrar i samband med skolvalet, inte krångla till det, säger hon.

LÄS MER: Skolan har startat – ett 70-tal barn väntar på besked

Fakta: Vem får ja och vem får nej?

Ibland får olika grundskolor i Göteborg fler sökande än vad det finns platser. Här är grundskolenämndens prioriteringsordning när de ska placera elever i samband med skolval.

1. Nyanlända elever som söker plats på skola med få nyanlända elever har förtur.

2. Syskon som söker till skola där äldre syskon redan går får plats på samma skola om skolan har en rektor på en F-3, F-6, eller F-9 skola.

Blivande elever med äldre syskon på en skola med flera rektorer får bara förtur om det äldre syskonet går på det stadium det yngre syskonen söker till. Motiveringen här är att varje stadium räknas som en egen skola. Går syskonet i årskurs fyra och det yngre syskonet ska börja ettan räknas det som två olika skolor och då gäller inte förtur.

3. Elever som fågelvägen har närmast till skolan från hemmet, på metern räknat, efter en karta från Stadsbyggnadskontoret har förtur till ansökt skolplats. Om två elever bor på exakt samma avstånd till en skola sker lottning.

Skolbyte och utebliven ansökan

Den lagstadgade närhetsprincipen styr skolplaceringen när vårdnadshavare har missat att ansöka om skolplats eller är missnöjda med barnets placering och vill byta skola. Då placeras barnet baserat på hur lång gång- och cykelväg det är mellan hemmet och skolan.

För elever på lågstadiet handlar det om drygt 2 kilometer, för mellanstadieelever 4 kilometer och för högstadieelever 8 kilometer.

Källa: Grundskoleförvaltningen

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.