Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
1/2

Ny studie visar på stora hälsoskillnader i Göteborg

Andelen invånare med fetma är dubbelt så hög i Biskopsgården som i Askim, och antalet rökare är fyra gånger så många. Statistiken är ny och kommer från Hjärt-lungfondens stora forskningssatsning vars resultat visar på en tydlig koppling mellan bostadsområden och hälsa i Göteborg.

– Vi vill kunna påverka människors livsstil men också politiker att fatta kloka beslut med stöd av bra forskning, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-lungfonden.

Invånarna i socioekonomiskt svaga områden i Göteborg löper betydligt större risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Det visar resultat från Hjärt-lungfondens stora forskningssatsning Scapis. Studien inleddes som en pilotstudie på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 2012 och innefattar nu även fem andra universitetssjukhus i Sverige.

– Det är en unik studie som kommer kunna användas av forskare i flera decennier framöver, berättar Annika Rosengren, professor och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Stora lokala skillnader

Studien visar bland annat att andelen invånare med ett BMI över 30, vilket är definitionen av fetma, är dubbelt så hög i Biskopsgården som i Askim. I Biskopsgården är även andelen rökare fyra gånger så stor som i Askim. Skillnaderna avspeglar sig även i kliniska fynd – andelen invånare med förändringar i halskärlen som är en vanlig orsak till stroke, är dubbelt så stor i Bergsjön som i Göteborgs innerstad. 

– Resultaten visar att hälsoläget i Göteborg behöver förbättras och befäster att det finns en tydlig koppling mellan bostadsområden och hälsa. Målet med studien är att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt- eller lungsjukdom, säger Annika Rosengren.

Hjärt-lungfonden är huvudfinansiärer av studien och hoppas med hjälp av resultatet kunna påverka både enskilda individer och politiker.

– Vårt uppdrag är ju att samla in pengar till forskning som ska göra människor friskare längre. Med hjälp av datan vi får ut genom studien vill vi kunna påverka politikerna att fatta kloka beslut och skapa debatt. Men vi vill också kunna påverka människors livsstil och erbjuda kunskap om vad som är en hållbar livsstil, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-lungfonden.

Totalt 30 000 svenskar deltar

Studien, där totalt 30 000 slumpvis utvalda svenskar i åldrarna 50–64 år genomgår omfattande hälsoundersökningar, förväntas kunna slutföras i slutet av nästa år. I Göteborg har hittills 5800 invånare deltagit och trots att studien inte är helt färdig än är det inte för tidigt för att dra slutsatser.

– Det är väldigt uppenbart att det handlar om var man bor, vilken utbildning och vilka kunskaper man har. Alla människor i Sverige bör ha kunskap om riskfaktorerna för hjärt- och lungsjukdom, därför är det oroande att det är så stora skillnader. Sen kan det vara så att man har kunskap om vad som är en sund livsstil men att man har olika möjligheter att använda den kunskapen eftersom en viss mat är dyrare än en annan, till exempel, säger Kristina Sparreljung

Unik bildbank skapas

Unikt med studien är också de avbildningarna av kärl, hjärta och lungor man genomför. Enligt Hjärt-lungfonden finns i dag få uppdaterade banker med bilder för forskare att använda i sin forskning.

– Vi har länge behövt nytt material som stämmer överens med den samtid vi lever i. I dag röker vi till exempel i betydligt lägre utsträckning än förr men vi är och andra sidan lite rundare då vi inte rör på oss lika mycket. Det är viktigt att kunna titta på hur det här påverkar våra lungor och hjärta, säger Kristina Sparreljung.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.