Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/6

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Ny metod på Sahlgrenska ska hjälpa barn med fetma

Fetma bland barn blir allt vanligare. Nu väljer Sahlgrenska Universitetssjukhuset en ny arbetsmetod för att hjälpa både barn och föräldrar. Samtidigt som föräldrarna får utbildning i att hantera sina barns beteende får barnen lära sig om kroppen.
– Ska barnen bli friska är det viktigt att föräldrarna är med på tåget, säger Therez Fredriksson, specialsjuksköterska på Obesitascentrum.

Fyra till fem procent av alla sexåringar i Sverige har diagnosen fetma.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Forskare här hos oss har i år publicerat en studie på sexåringar där man fann högt blodtryck och höga insulinnivåer redan på så unga. Samtliga hade fetma eller övervikt, säger Therez Fredriksson.

På Obesitascentrum vid Drottnings Silvias barn- och ungdomssjukhus, vårdas barn upp till 18 år för fetma eller obesitas, som är det medicinska namnet. Till skillnad mot övervikt är obesitas en kronisk sjukdom, som kräver behandling. Problematiken är komplex och handlar bara till en del om att inte äta för mycket och röra sig för lite.

Vårdteamet på Obecitascentrum visar oss runt i den nyss invigda utställningen om mat och hälsa som ingår som en del i föräldrastödsprogrammet., Där tas många allvarliga frågor upp utan pekpinnar. I den pedagogiska korridoren, som är mycket färgglad och tydlig, finns planscher, tittskåp och annat som ska väcka frågor, inspirera och ge tips.

Det finns ett samband mellan obesitas och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF, som exempelvis ADHD och autism. Men sjukdomen kan också vara genetisk betingad, bottna i trauman eller livskriser i familjen.

Föräldrar behöver hjälp

– En tredjedel av de drygt 200 patienter, som är inskrivna hos oss har en neuropsykiatrisk diagnos. Och vi har länge känt ett stort behov av att kunna möta föräldrarna till barnen, de vill ha hjälp att hantera sin roll. Många föräldrar känner sig maktlösa, säger Therez Fredriksson.

En screening, som tidigare gjorts vid avdelningen, visar att 25 procent av föräldrarna själva har ADHD, vilket inte gör familjernas problem mindre.

Med målet att bryta mönster och skapa ändrad livsstil diskuterar man i föräldrastödkursen olika ämnen:

• Uppmärksamma det positiva

• Bevara ditt lugn

• Bortse från negativt beteende

• Förhandling

Lekfullt lärande

I början av februari börjar den första föräldrastödkursen om åtta gånger två timmar. Barnen kan följa med sina föräldrar till Obesitacentrum och delta i en grupp ledd av en arbets- och en fysioterapeut.

– Det kommer att bli lekar blandat med olika uppdrag och uppgifter som ska lära barnen både att lösa problem och bättre förstå hur kroppen fungerar, säger arbetsterapeuten Ellen Odéus.

Idén till föräldrastödskurserna fick Ellen Odéus och Therez Fredriksson när de tillsammans gick en kurs om neuropsykiatrisk behandling förra året. De sökte och fick pengar från Stiftelsen Solstickan. Tack vare stödet har några i vårdteamet fått möjlighet att utbilda sig till instruktörer enligt den nya metoden.

– Ny svensk forskning visar att föräldrastödsprogram har god vetenskaplig effekt. I Kungsbacka har man arbetat med metoden i 15 år med gott resultat, säger Therez Fredriksson.

Skam och skuld

I behandling av barn som drabbats av obesitas ingår ofta svåra samtal.

– De har mött både hårda ord och hårda blickar och bär på mycket skam och skuld. Därför är det extra viktigt för oss att visa respekt och att inte döma. Det behövs förtroende för att bygga självkänsla, säger Therez Fredriksson.

Younis Khalid är läkare och verksamhetsansvarig för barnmedicin på Drottnings Silvias barnsjukhus:

– Jag stöttar den driftiga och engagerade personalen på Obesitas till hundra procent. Jag är övertygad om att de kommer att lyckas bra med den nya satsningen.

Fakta: COPE-metoden

En etablerad metod inom barn- och ungdomspsykiatri utarbetad av professor Charles Cunningham i Kanada.

Syftet är att ge föräldrar verktyg att förstå och hantera sitt barns beteende och stärkas i sitt föräldraskap.

Vid varje kurstillfälle utgår man från videoexempel - korta sekvenser med olika situationer som kan uppstå i en familj. Efter filmen diskuterar man i mindre grupper.

Alla föräldrar får chansen att samtala och byta erfarenheter med varandra. För att pröva nya lösningar ges en hemuppgift vid varje tillfälle.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.