Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Nu är det högsäsong för välgörenhet

Julen är högsäsong för välgörenhetsbranschen och svenskarnas vilja att ge är stor. Utmaningen för mottagarna är att göra det enkelt att bidra.

Volontärbyrån arbetar för att förmedla kontakten mellan organisationer som behöver hjälp och människor som vill hjälpa. Förra året, under pågående flyktingkris, var tillströmningen enorm. Sedan dess har intresset till synes svalnat.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Men Anna Snell på Volontärbyrån tror egentligen inte att det beror på ett minskat engagemang, utan på att folk inte vet att behovet fortsatt är stort.

– Det är inte längre ett akut läge, men det är nu integrationen börjar på allvar och det behövs mycket folk till det.

All statistik tyder på att hon har rätt, viljan att hjälpa till ökar. I alla fall ekonomiskt.
De senaste åren har välgörenhetsorganisationer sett en stadigt uppåtgående kurva över gåvor. Enligt statistik från Svensk Insamlingskontroll har intäkterna för organisationer med 90-konto ökat med drygt 70 procent sedan 2003.

"Människor vill ge mer"

45 procent av gåvorna till välgörenhetsorganisationer kommer från allmänheten, vilket 2015 var sammanlagt dryg 7 miljarder kronor. Och det fortsätter att öka.

– Människor vill ge mer. Det handlar om att hjälpa folk att vara generösa, säger Daniel Bergqvist.

Han är chef och grundare till Pennybridge i Sverige, som genom samordning försöker förenkla givandet och därför lägger ner mycket tid på att analysera givarna, allmänheten.
Det finns 425 organisationer i Sverige med 90-konton. Välgörenhetsbarometern, en undersökning som Pennybridge gör i samarbete med Userneeds och AQ Analys, visar att många är helt okända för den stora allmänheten, vilket visar sig i givandet.

– Tittar man på Sverige i dag så går hälften av de gåvor som samlas in från allmänheten till de tio största organisationerna. I topp ligger Röda korset, Rädda barnen, Läkare utan gränser och Unicef.

Ingen given ingång

Vägen till givarnas hjärta och plånbok är inte alltid så enkel och given.

– Många säger att de är intresserade av att veta vad organisationerna gör när de väljer hur de ska ge. Men på direkta frågor visar det sig att människor ofta skänker utan att veta. Det finns mycket åsikter, men det slår inte igenom på givandet.

Daniel Bergqvist tror att organisationerna, för att nå ut i större utsträckning, behöver presentera berättelser snarare än statistik och siffror.

– Att kunna visa att man genom mikrolån hjälpt en familj i Bangladesh där mamman kunnat starta en verksamhet, det ger effekt.

Utmaningen för branschen ligger i den förändring i beteenden som följer på den digitala utvecklingen. Människor gör allt mer individuella val och yngre svenskar söker ofta bredare för att hitta något som passar dem.

– Men det är lurigt med sociala medier. Där kan en organisation få ut sitt budskap, men även om det är lätt att få folk att gilla är det ofta svårt att få dem att gå vidare och göra något.

Viktigt med direkt kontakt

När vi beskriver Julhjälpens verksamhet, som vi skriver om i artikeln här intill, säger han att just den direkta kontakten är en nyckel till framgång.

I volontärverksamhet är den direkta kontakten själva idén. Anna Snell på Volontärbyrån berättar att organisationen har vuxit stadigt sedan starten 2002 och kring jul är det alltid en extra skjuts.

– Vi har just nu 700 ideella uppdrag som ligger ute, en del av dem har med jul att göra. Ett problem är att många väntar till för nära in på jul med att höra av sig. Eftersom så många vill engagera sig kan det tyvärr bli fullt snabbt.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.