Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Notan för brostoppet: 100 miljoner

Kostnaden för Hisingsbron ökar med 100 miljoner kronor. För att undvika skadliga vibrationer tvingas man bygga i tvåskift och med dyrare material.

I somras fick arbetet med den planerade Hisingsbron hastigt avbrytas. Anledningen var att pålningsarbetet skapade så omfattande vibrationer att Göta älvbron riskerade att påverkas så mycket att den till slut inte skulle gå att öppna eller stänga.
Sedan dess har man tittat på möjligheten att gå från pålning med betongpålar till stålpålar. Totalt handlar det om 400 pålar som ska vibreras ned på södra älvstranden.
Grundläggning med stålpålar orsakar mindre markrörelser, eftersom de är ihåliga flyttar de inte massorna på samma sätt som betongpålar. Men det finns en baksida: metoden är mer tidskrävande och därmed dyrare.

Vill hålla tidsplanen

Under onsdagen beslutade trafiknämnden i politisk enighet att använda 100 miljoner av den "riskreserv" som finns avsatt för oförutsedda fördyringar för att byta pålningsmetod.
– Det viktiga är att vi inte påverkar projektets totala budget och att vi håller tidsplanen, så att vi kan släcka Göta älvbron 2021, säger trafiknämndens ordförande Johan Nyhus (S).
Enligt det tjänstemannaförslag som låg till grund för beslutet är det nödvändigt att gå upp på tvåskift för att klara tidsplanen. Det kommer, enligt förslaget, att kosta mellan 70 och 90 miljoner kronor extra. Till det kommer kostnader för skyddsåtgärder, som utredningar och övervakning av Göta älvbron, på omkring 10-20 miljoner kronor. Alltså totalt någonstans mellan 80 och 110 miljoner, men trafiknämnden har godkänt att maximalt 100 miljoner kronor används till ändamålet.
– På vissa ställen går det att använda betongpålar och då gör vi det, för att hålla kostnaderna nere så mycket som möjligt, säger Johan Nyhus.

Budgeten håller

Den totala budgeten för Hisingsbron är på 3,5 miljarder. Riskreserven är på 200 miljoner kronor – och i och med beslutet försvinner alltså hälften av den nu. Det innebär att utrymmet för att klara av ytterligare kostnadsökningar minskar.
– Så är det, och vi kan ju aldrig utgår ifrån att det inte ska hända något mer. Men det kan också slå åt andra hållet, säger Johan Nyhus.
I beslutsunderlaget hade trafikkontoret också tittat på vad som skulle hända om man inte tog kostnaden för att gå upp till tvåskift. Bedömningen är att det i och för sig skulle hålla nere kostnaderna på kort sikt, men att det skulle kunna medföra andra merkostnader som äter upp besparingen. Samt i värsta fall förseningar.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.