Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

1/3

Nazisterna flög under radarn

Nazistgruppen NMR kunde fram till förra sommaren bedriva sina aktiviteter i Göteborgstrakten utan att den lokala samordnaren mot våldsbejakande extremism brydde sig särskilt mycket om den.

- När vi startade vid årsskiftet 2014/15 var det stor medial uppmärksamhet, och ett hårt tryck från politikerna, utifrån uppgifterna att det var från Göteborg de flesta reste för att ansluta sig till IS. Det var med den lägesbilden vi startade vår verksamhet, säger Zan Jankovski, samordnare i Göteborg mot våldsbejakande extremism.

Efter ett och ett halvt år med fokus på den militanta islamismen började samordnaren under sommaren 2016 att följa högerextremisterna mera systematiskt.
- Sedan dess har vi haft NMR och liknande grupper mer på vår radar.

Till den "våldsbejakande extremismen" räknas förutom den islamistiska, också den vänsterextrema autonoma rörelsen och den högerextrema vit makt-rörelsen.

Under tiden som Jankovski arbetat i Göteborg med extremismen, har det kommit in sammanlagt 105 samtal om oro för någon person till honom och hans kollega.

Alla samtalen har rört personer i islamistmiljöer.
- Det är intressant med tanke på det vi ser just nu, med ökad nazistisk aktivitet, att inte en enda person har ringt in och varit orolig för att någon ung person håller på att bli nazist.

Zan Jankovski tror förklaringen kan vara ovana eller okunskap hos exempelvis skolpersonal att uppmärksamma problemet.
- Genom medierna har vi visats hur en islamist ser ut. En person som stämmer med den bilden är lättare att anmäla än 'grannens pojk' som håller på att bli nazist.

Jankovski deltog i går vid ett seminarium där en utvärdering presenterades av det lokala arbetet i Göteborg och i Örebro, Borlänge och Stockholm. I dessa så kallade pilotkommuner har förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism bedrivits i form av så kallade kunskapshus sedan 2015.

Några fysiska hus finns inte för verksamheterna och begreppet har skapat missförstånd.
Bland övriga problem framhölls de vaga målen, att polisen inte på alla håll är med, svårigheter att hantera sekretesslagstiftningen samt brist på forskning som ger stöd för vad som verkligen fungerar.

Docent Tomas Axelson, en av utvärderarna, framhöll att det i sammanhanget är ytterst svårt med evidensbaserad forskning.
- Politiskt och etiskt går det inte att ha en kontrollgrupp islamister och en grupp islamister som får behandling. Jag tror man får acceptera 'promising practises', upplevd framgång.

Bland det som fungerat i det lokala arbetet framhölls insatserna för kartläggning, utbildning, samordning och kommunikation.

Christer Mattsson, biträdande föreståndare för Segerstedtinstitutet, ansåg att många kommuner börjat i fel ände när de skrivit handlingsplaner mot våldsbejakande extremism:
- De skrivs innan man gjort en lokal lägesbild. Det är som att bygga förskolor och därefter se efter hur många barn det finns.

Anna Carlstedt, chef för myndigheten Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, sammanfattade läget:
- Mycket kan bli bättre. Men mycket bra görs varje dag ute i verksamheterna. Vi är ungefär tio personer. Ska det bli ordentlig verkstad lokalt måste det skickas ut rejäla resurser för det breda förebyggande arbetet, sa Carlstedt.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.