På söndag skjuter hemvärnet skarpt när de övar på Galterö huvud - säsongens första militärövning i Göteborgs Södra skärgård.
Det aktuella området har varit ett av svenska försvarsmaktens övningsfält sedan andra världskriget. Hur mycket bly som landat på havets botten sedan dess är det ingen som vet. Provtagning och analyser saknas.
Men enligt försvarets egen redovisning från de senaste sex årens skjutningar slutar dock miljönotan för bly på 969 kg.
Hur stor del hamnar då på havets botten?
- Huvuddelen, svarar Kajsa Frost, miljöchef vid Marinbasen i Karlskrona.
Mikael Karlsson är ordförande för Naturskyddsföreningen Sverige. Efter påstötningar från lokalföreningarna runt om i landet har föreningen nu inlett en kartläggning av försvarets utsläpp. Men det är svårt.
- Utredningarna är ofta dåliga och det går inte att få tag på alla uppgifter, Militärmakten har en gräddfil i all miljölagstiftning och kan beviljas undantag för det mesta och det är oacceptabelt, säger Mikael Karlsson.
Försvarsmakten vill skjuta mer
Samtidigt vill försvarsmakten skjuta ännu mer på olika håll i landet. Bara i Göteborgs södra skärgård vill försvaret höja antalet övningstillfällen rejält - från 25 dagar per år till 115 dagar, inklusive 30 nätter.
- Vid ett förändrat omvärldsläge, om det blir oroligare i vår del av världen, måste vi kunna höja beredskap snabbt. Det kräver i sin tur att man regelbundet förbättrar kvalitén på förbanden, Men det är inte säkert att vi behöver alla de skjutdagarna men vi kan ju inte heller ansöka om en mininivå, säger Per Juliusson, ställföreträdande marinbaschef.
Inom denna nya ram ska både vardagsövningar, nationella och internationella övningar inrymmas. För internationella övningar krävs dock av tillstånd av regeringen.
I spåren av den ökade aktiviteten väntas även utsläppen öka. Försvarsmakten har begärt att få släppa ut två ton bly och ett kilo koppar som mest per år. Något som väcker stark kritik hos Mikael Karlsson.
- Bly är ett miljögift som tillhör det mest studerade i världen och det finns en stark enighet bland politiker och forskare att vi ska minimera användningen av bly. Att då öka användningen och sprida det i vatten, det är så generalfel 1 a som det bara kan bli, säger han.
Bytt till blyfritt – delvis
Enligt Folke Borgh, chef för miljöprövningsenheten vid försvarsmakten, har militären gjort vad den kan för att byta till blyfritt. Kulorna till AK 5, kaliber 5,56 mm är exempelvis utbytta till stål.
Men AK 4, kaliber, 7,62 och kulspruta modell 58, måste än så länge ha sina blykulor, enligt Folke Borgh.
- Med en stålkula ger den en okontrollerad studs och därför är den inte säkerhetsgodkänd.
Kulornas hölje består i båda fallen av koppar som också är en giftig metall. Det totala utsläppet av koppar i Göteborgs skärgård de senaste sex åren hamnade på 794 kilo.
- För koppar finns ännu igen ersättning vad jag vet, säger Folke Borgh.
I kulor av för grövre vapen finns inget bly alls. Beroende på vapen består kulorna av järn, stål och aluminium.
Överklagat till regeringen
Försvarsmaktens ansökan om att få skjuta mer har i stort, tillstyrkts i två rättsinstanser, senast i Mark- och Miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt. Besluten är överklagade till regeringen av skärgårdsborna, Länsstyrelsen och Göteborgs stad. Avgörandet väntas dröja ett år.
Naturskyddsföreningen väntas vara klar med sin kartläggning till våren.
