Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Narkotikabrotten i Nordstan ökar

Bara i år har drygt 200 narkotikabrott i Nordstan polisanmälts. Polisens närvaro gör att fler som hanterar droger kan gripas, enligt citypolisen.

Färsk statistik från lokalpolisområde Göteborgs city visar att det totala antalet brott i Östra Nordstan ökat med 16 procent från 2013 till 2015.
Särskilt tydlig är trenden när det gäller narkotikabrott. 2013 polisanmäldes till 175 brott. 2015 var det 182 och fram till den 22 november i år har 202 narkotikabrott anmälts. 
Chefen för citypolisen Anders Börjesson säger att det är polisens ökade närvaro i Nordstan som gör att fler narkotikabrott uppdagats.
– Det är inte så att fler knarkar. Ökningen av anmälningarna hänger helt ihop med vårt arbete där, säger han.

Sedan uppmärksamheten kring ungdomsgäng som driver runt i centrum accelererade för knappt ett år sedan har polisen ökat sin närvaro där. Under sommaren var Kanaltorget en samlingsplats. 
– Narkotikabrotten har blivit väsentligt fler i området runt Kanaltorget, Brunnsparken och Nordstan. Vi lägger mycket tid där eftersom vi har problem, säger Anders Börjesson.
Med vinter och kyla söker sig allt unga fler till köpcentrat i Nordstan.
– Vi har samma bekymmer i Nordstan som förra året. Det som har blivit bättre under senare tid är att vi är fler som fokuserat på problemen och att vi har ett gott samarbete, inte minst med ordningsvakterna där.

Anders Börjesson ser också en ljusning i möjligheterna att lagföra de som begår brott och som uppger falsk identitet. Sedan den första september finns en person från Noa, Nationella operativa avdelningen, på plats i polishuset i Göteborg. Hennes uppdrag är att för Region västs räkning vara behjälplig med kontakter med Europol och Interpol. Polisen, som av säkerhetsskäl vill vara anonym,  berättar att hon sedan starten i september, totalt varit involverad i över 90 ärenden. 
– Då handlar det om allt från att få hjälp med att kontrollera ett körkort i utlandet till att kartlägga kriminella ligor som rör sig över landsgränser och även hjälp med ID-fastställelser. 

Kan nu 

Knappt en tredjedel, ett 30-tal, av Noa-polisens ärenden har rört så kallade gatubarn som misstänks för brott och som saknar id-handlingar. Foton, fingeravtryck och DNA används för att söka matchning i andra länders register för att på så vis kunna göra en kartläggning av eventuella tidigare brott och straffvärdet för dem. Tidigare brott adderas då till de brott de utfört här. 
– I de här fallen är det främst personer som sitter anhållna för rån, stölder och narkotikabrott, säger hon. En handfull av dessa är fullt ut identifierade. Men i många fall har vi fått träff inom EU med hjälp av fingeravtryck eller DNA där det visat sig att personerna varit internationellt efterlysta men använt sig av alias, alltså andra namn än de uppgett till svenska myndigheter. 

Efterlyst för grova brott i annat land

Anders Börjesson ser det som ett framsteg att de nu får hjälp med identifiering.
– Ett exempel är en person som vi grep för ett bagatellartat brott. Det visade sig att han var efterlyst för betydligt grövre brott i andra länder. Vi kunde då frihetsberöva honom i väntan på att han skulle utelämnas .
– Tidigare har våra ingripande upplevts som tandlöst och blivit som ett ekorrhjul. Det är viktigt att de som begår brott inte kan komma undan för att de ljuger om sin identitet.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.