Synen på och villkoren för utsatta EU-medborgare har förändrats under de tio år som gått sedan det blev allt vanligare att se fattiga människor be om pengar på Göteborgs gator. Ulrika Falk, som jobbar som verksamhetssamordnare för utsatta EU-medborgare på Göteborgs Räddningsmission, har på nära håll följt situationen under åren.
– Runt 2008 – 2010 kom fattigdomen hit som en chock för oss. Den möttes av enorm empati och engagemang. Nu är det som att det skett en empatimättnad. Det är så smärtsamt att se utsatta människor att man gärna vill att problemen ska vara lösta. Man har stöttat och hjälpt och har inte tålamod längre.
Ulrika Falk säger att det är omöjligt att säga hur många utsatta EU-medborgare som försörjer sig i gatumiljön i dag, men är övertygad om att det är betydligt färre som tigger nu än för några år sedan.
– Delvis beror det på att de som kunnat vara här över tid har kunnat förbättra sin materiella standard genom pengar de fått ihop här. Andra har varit borta från sina barn länge och vill hem. En del är slitna. Det är ett tufft liv. Man orkar inte hur länge som helst.
– De får också mindre pengar nu. Det beror bland annat på det kontantlösa samhället, men också på att folk tror att det inte gör skillnad om man ger. Men det gör det.
LÄS MER:"Den här gången kommer jag hem tomhänt"
Pengar till familjen
Hon har sett hur pengar som skickats till familjen kunnat förbättra levnadsvillkoren i hemlandet. Bostäder har rustats upp, barn har kunnat gå till skolan, fattigdomen har mildrats något.
Hatbrotten och fientligheten mot dem som tigger har ökat. Enligt Ulrika Falk hänger det tätt samman med rapportering om kriminalitet i samband med tiggeri.
– När några bulgarer i Göteborg blev dömda för brott blev flera av de som sitter och tigger spottade på och kallade maffia, fast de inte hade det minsta med det att göra. Det är ren rasism. Människor blir jätterädda.
På Räddningsmissionen håller man ögonen öppna, men betonar att det i de allra flesta fall inte handlar om kriminalitet bland de som tigger.
– Men det finns. Där samhället steppar ut, steppar andra krafter in, säger Ulrika Falk.
Förbud mot tiggeri
Debatten om förbud mot tiggeri påverkar också den allmänna synen på fattiga EU-medborgare. Det är en förenklad och populistisk diskussion som slår väldigt illa, menar hon.
– Som att det skulle stödja ett utnyttjande att skänka pengar. Men det är utnyttjandet av svart arbetskraft och trafficking, där människor lever under slavliknande förhållande, som är det jättestora samhällsproblemet. Där borde det stora engagemanget finnas. Det får florera mer eller mindre fritt – för att det inte syns, medan tiggeriet är synligt.
En hel del har utvecklats till det bättre under åren. Som samhällsinformation och sociala insatser för EU-medborgare. Här ligger Göteborg jämförelsevis bra till, enligt Ulrika Falk.
– Några har kunnat få jobb och etablera sig här. Andra har fått stöd och hjälp att kunna återvända hem. Kunskapen har ökat kring rättigheter och skyldigheter, både bland målgruppen och bland oss som arbetar med dem.
Hon menar också att kunskapen om komplexiteten i fattigdom har fördjupats.
– Vi har insett att det här inte är något man löser över en natt eller som projekt. Det krävs massiva insatser över tid för att häva fattigdom. Det tror jag vi vet i Göteborg i dag.
I dag saknar Göteborg härbärge för dem som inte har tillgång till trygghetssystemen och saknar tak över huvudet. I nuläget fungerar nattöppen kyrka som övernattningsplats.
– Vi letar desperat efter lokal för härbärge, som helst ska rymma 70 till 100 platser. Just nu finns en politisk vilja i Göteborg att avhjälpa den akuta nöden med nattplatser.
Olovliga bosättningar
Enligt en årsrapport från kommunen ökade antalet olovliga bosättningar något under förra året, från 131 år 2016 till 145 år 2017. Men enligt Franky van Vossel som ansvarar för avhysningar av illegala bosättningar på fastighetskontoret, är det jämförelsevis få utsatta EU-medborgare i Göteborg i dag.
– Just nu finns ett tiotal aktiva bosättningar som jag känner till – tält eller kojor, med plats för en eller två personer, säger han.
Allmänheten brukar vara snabba med att rapportera in illegala bosättningar, men vid fastighetskontorets senaste månadsuppföljning var många ärenden avskrivna och inga nya synpunkter hade kommit in.
Fordon som sovplatser
Han berättar också att det blir allt mer ovanligt att fordon används som sovplatser. För inte så länge sedan bodde till och med barnfamiljer i bilar på parkeringen på Heden. GP berättade om det 2016.
– Det enda stället där det förekommer regelbundet att folk bor i bilar är på pendelparkeringen vid Delsjön. Där brukar det stå en fem- sex bilar.
Ulrika Falk och Räddningsmissionen märker att folk körs bort från bosättningar i högre grad i dag. Det är bra, men då måste det finnas alternativ för hemlösa.
– Människor ska inte bo utomhus. Det är inte bra för någon. Det blir en olägenhet för andra och är jättesvårt för de som bor där.
Fakta: Ur årsrapport utsatta EU-medborgare
I en rapport för 2017 beskrivs kommunen samarbete med olika organisationer inom den idéburna sektorn, som sedan 2013 har insatser utsatta EU-medborgare.
2016 ansökte sammanlagt 284 personer om hemresor, 150 beviljades bistånd. 2017 ansökte 178 personer om hemresor, 76 personer beviljades hemresa.
Under 2016–2017 har flera av de som vistats längre tid i Göteborg lyckats hitta arbete inom städ, bygg och andra områden.
Arbetskooperativet Solidaritet ABIS, med syfte att anställa asylsökande och EU medborgare, har 43 anställda.
Under 2017 har endast ett fåtal bilar varit parkerade på P-bolagets parkeringsplatser till skillnad 2016 och 2015 då fler parkerade bilar som användes som boende.
I mars 2017 flyttades övernattningsplatser från Stjärnklart Tillfällets gamla lokaler, Station nord. I mars 2018 stängdes Station nord. Verksamheten med nattöppen kyrka har därför förlängts
Enligt Räddningsmissionen händer det allt oftare att de får höra om personer som sover i parkeringshus, trappuppgångar eller befinner sig i gatumiljön och är i dåligt skick och i behov av nattplats.
Frälsningsarmén öppnar sitt center fem dagar i veckan på tider enbart för kvinnor, som lever mycket utsatt. Centret ska erbjuda dusch, tvätt och fika, samt ge information och stöd och ha fokus på människohandel.
Källa: Årsrapport 2017 IOP och utsatta EU-medborgare
