Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Sjukhusforskning. Den medicinska forskningen bedrivs inom Sahlgrenska akademin som tillhör Göteborgs universitet. Professor Suchitra Holgersson har sin anställning inom akademin och fuskanmälan mot henne utreds av universitetets Oredlighetsråd.

Mycket på spel i andra fuskutredningen mot professor

Rykte och trovärdighet står på spel för Göteborgs universitet och Sahlgrenska när professor Suchitra Holgersson utreds för andra gången misstänkt för forskningsfusk.

Utredningen görs av universitetets så kallade Oredlighetsråd, där professor emeritus Björn Rydevik är ordförande.
- Vi kommunicerar inte utåt, vare sig om tidsscheman eller om något annat. Du får vända dig till ledningen för Göteborgs universitet, säger Rydevik.

Han var i september inkallad till universitetets styrelse för att berätta om utredningsläget. Samtidigt presenterades den nya kurs, riktad mot forskningsfusk, som i höst börjat ges på universitetet. Diskussioner förs om att göra kursen obligatorisk i forskarutbildningen.

Enligt universitetets ledningskommunikatör Ann-Charlotte Hansson Schützer finns inget slutdatum för oredlighetsrådets granskning men hon uppger att den väntas bli klar före årsskiftet.
Då avgörs om det som Olle Larkö, dekanus vid medicinska fakulteten, anmälde i mars är forskningsfusk.

Läs även: Hjärtfonden stoppar anslagen till professorn

Slog larm om bildmanipulationer

Det var nätsajten PubPeer, där forskare granskar varandras resultat, som slog larm om ett tiotal fall av vad som tycks vara bildmanipulationer i vetenskapliga rapporter från professor Holgerssons forskningsgrupp.
Olle Larkö skriver i sin anmälan att han fått kännedom om att forskare vid Göteborgs universitet i flera fall publicerat vetenskapliga arbeten med "fabricerade och förvanskade data". I anmälan koncentrerar han sig dock på "två tydliga exempel på misstänkt oredlighet".

Det handlar om att samma bild använts i olika forskningsrapporter, publicerade med flera års mellanrum, och påståtts föreställa olika saker.
Exempelvis hävdades, i en rapport från 2008, att en bild föreställde leverceller. Fem år senare dök samma bild upp igen och sades nu visa stamceller isolerade från benmärg.

Bilder på celler

Det andra fallet gäller en forskningsrapport från 2012 där en bild utges för att visa leverceller. Två år senare finns samma bild i den vetenskapliga tidskriften Tissue Engineering men sägs nu föreställa celler från en näsa.
Den sistnämnda uppsatsen handlar om transplantationen på Sahlgrenska i mars 2011 av en 76-årig man som fick en ny luftstrupe.

Professor Suchitra Holgersson skickade ett mail till tidskriften och begärde att bilden skulle ersättas av en annan. Redaktören konstaterade att en sådan begäran är högst ovanlig och gav anledning till oro. Beslutet i maj i år blev att tidskriften drog tillbaka uppsatsen.

Medger misstag

Suchitra Holgersson har träffat oredlighetsrådet en gång och har tillställt det ett underlag i form av loggböcker och rådata. Hon medger att misstag har skett men förnekar manipulationer.
Vilka misstag har skett?
- Vi har använt bilderna två gånger. Men det har inget med manipulation att göra. Alla experiment är gjorda, säger Holgersson.

Hur kan samma bild påstås visa olika saker?
- Om du tar till exempel celler från lungan, epitelceller, så finns samma celltyp även i njuren och i tunntarm och så vidare. Då använder man samma markör för att visa en celltyp. Om du använder en markör för att titta på celler då finns de cellerna i alla olika organ. Alla bilderna hamnade under samma mapp på forskarens hårddisk. Då har det, av misstag, hänt att markörens namn angetts och hamnat i en annan tidskrift.

Du hävdar att det är någon annan än du som gjort misstagen?
- Vi är ett stort team som jobbar. Jag gör inte försök och tar bilder själv. Men som senior författare skulle jag ha kollat bilderna. Det är mitt ansvar, säger Suchitra Holgersson.

Bland medförfattarna till den avpublicerade artikeln i Tissue Engineering fanns professorn i transplantationskirurgi Michael Olausson.
Han rekryterade hösten 2008 Suchitra Holgersson från Karolinska institutet till Sahlgrenska akademin, den medicinska delen av Göteborgs universitet, där hon fick en tjänst som transplantationsbiolog.

Misstankar om fusk

Vid samma tid uppstod misstankar att Holgersson fuskat i sin forskning och i december 2008 anmäldes detta av Karolinska institutet och Göteborgs universitet. Anmälningarna utreddes av en expertgrupp inom Vetenskapsrådet och 9 september 2010 kom utlåtandet:
Suchitra Holgersson har gjort sig skyldig till fyra fall av grov vetenskaplig oredlighet. I ett av fallen handlade det om att "lägga till data som inte kunde verifieras" i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Blood (artikeln avpublicerades senare).

Dessutom fann Vetenskapsrådets expertgrupp att Holgersson hade försökt vilseleda dem under utredningen genom att skicka in falska handlingar. Detta klassades som mycket grov vetenskaplig oredlighet.

Ledningen för Karolinska institutet konstaterade i ett beslut 15 februari 2011 att Suchitra Holgersson "gjort sig skyldig till oredlighet i forskning och denna oredlighet har varit av mycket allvarlig art."

Efter Vetenskapsrådets granskning skrev rektorn för Göteborgs universitet, Pam Fredman, till Statens ansvarsnämnd och begärde att Suchitra Holgersson skulle avskedas.

1000 timmar på fallet

Men sista ordet var långt ifrån sagt. Michael Olausson, ansedd som en av landets främsta kirurger och stjärnläkare på Sahlgrenska, lade enligt egen uppgift ned över 1000 timmar på att utreda fallet. Det motsvarar ett halvt års arbete på heltid.

Michael Olaussons uppfattning är att hanterandet av ärendet "är den största skandal forskar samhället genomlidit i Sverige". Förutom att lägga skulden för de uppenbara missgrepp som skett i forskningen på främst en av de tre doktorander som påtalade forskningsfusk, pekar han på att Vetenskapsrådet haft oordning i utredningsmaterialet.

Detta blev också huvudskälet när Vetenskapsrådets nye generaldirektör 21 september 2011 drog tillbaka utlåtandet om Suchitra Holgersson.

Ledamöterna i Vetenskapsrådets expertgrupp svarade i en debattartikel i DN: "I ljuset av det upprepade och allvarliga fusk som avslöjats, framstår generaldirektörens beslut för oss som obegripligt".
Gruppen varnade för att generaldirektörens beslut "riskerar att innebära ytterligare försämrat förtroende för forskningen och för arbetet med oredlighetsfrågor i Sverige".

Begäran om ny utredning

En begäran om ny utredning skickades till Centrala etikprövningsnämnden som 24 oktober 2012 kom fram till att "de misstankar som riktats mot Suchitra Holgersson (är) inte tillräckligt välgrundade för att ge underlag för ett konstaterande att hon skulle ha gjort sig skyldig till oredlighet i forskning."

Samtidigt rekommenderade Centrala etikprövningsnämnden Karolinska institutet att upphäva sitt beslut från februari året innan att fuskklassa Holgersson.
Men det gjorde inte Karolinska institutet: en ny bedömning kräver nya omständigheter, och några sådana har inte framkommit, konstaterade KI:s rektor i april 2013.

Göteborgs universitet återkallade dock sin begäran om avskedande.

Professor Michael Olausson beskriver sin situation som "oerhört pressande" efter Gerdin-utredningen och den nu pågående, andra fuskutredningen mot Suchitra Holgersson.
- Jag hjälpte henne att klara sig ur situationen när hon kommit till Göteborg. Jag trodde det var klart med det, säger Olausson.

Han stöttar henne också denna gång, även om han uppger att deras samarbete sedan några år avslutats. Dock engagerar han sig inte lika hårt som i den förra fuskutredningen:
- Jag orkar helt enkelt inte. Det påverkade min karriär och kostade mig nästan min familj.

 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.