Utanför fritidsgården Mixgården i Hammarkullen står sju killar och två tjejer och väntar på att få komma in. Fritidsassistenten Love Puke sticker ut huvudet genom dörren.
– Vi öppnar alldeles strax, vänta lite. Vi ska bara äta först.
I entrén hänger flera upptejpade artiklar om Mixgården. Förutom den rad av journalister som passerat genom åren har en hel del forskare varit på besök. Bland annat Thomas Jordan och Pia Andersson, vars studie från 2006 resulterade i en GP-artikel med rubriken ”Mixgården hindrar ungdomsbrott”.
Slutsatsen stämmer fortfarande, hävdar Love Puke och hans kollegor Liban Abukar och Noberto Cornaglia, mest känd som Pelusa.
Forskarna skriver dock att "Det är metodologiskt svårt att kvantitativt mäta de konkreta brottsförebyggande effekterna av den typ av insatser som Mixgården representerar” och att deras studie inte är ”en utvärdering av de brottsförebyggande effekterna i Hammarkullen”.
– Nej vi har inga siffror, men det märks när man följer ungdomar i olika faser av livet. Vi ser många exempel på unga i rätt dåligt tillstånd som man tänkt kan halka snett, men som inte gör det efter några år av relationsbyggande, säger Love Puke.
LÄS MER:Inga bevis för att fritidsgårdar motverkar kriminalitet
Mixgården ”vill inte bara spela pingis”
Hans kollega Pelusa tar en period av bilbränder runtom i Göteborg för några år sedan som exempel. Det skedde i andra delar av staden men inte i Hammarkullen, hävdar han, eftersom Mixgården lär ut konstruktiva metoder för att påverka politiska processer.
– Det var tydligt under en period: Missnöjet och frustrationen som många unga kände då kanaliserades på andra sätt här.
Beskrivningen av Mixgårdens arbetsmetod rimmar onekligen väl med hur kriminologen Jerzy Sarnecki och psykologiforskaren Nikolaus Koutakis säger att en välfungerande fritidsgård bör se ut. Kopplingen till lokalsamhällets aktörer är stark och man arbetar långsiktigt med en uttalad humanistisk strategi och pedagogiska mål.
– Vi vill inte bara spela pingis med ungdomarna. Det handlar om att prata om normer och värderingar, om vilket samhälle vi vill ha. En demokratisk fostran, säger Love Puke.
Forskaren Nikolaus Koutakis menar att bra fritidsgårdar attraherar olika typer av besökare, till exempel både tjejer och killar och unga med olika sociala bakgrunder.
– Man ser ganska tydligt att välanpassade unga inte går till gårdar som urartat. De känner sig töntiga eller törs inte, och det finns inte tillräckligt med vuxna som slår hål på den stämningen, säger han.
LÄS MER:Göteborgs stad bjuder in unga till corona-anpassade sommarlovsaktiviteter
Många tjejer och få portade
Enligt Pelusa är många av de cirka hundra ungdomar som kommer till Mixgården varje kväll tjejer; de senaste veckorna har de till och med varit i majoritet. Han uppger också att cirka 80 procent av besökarna är ”helt vanliga ungdomar”.
– Det innebär att resten, som identifierar sig med en kriminell subkultur, har två val: Bli en del av det goda eller isolera sig. Vi jobbar hårt för att skapa en kultur här som står för det goda Hammarkullen, säger han.
Ungdomar som inte beter sig i linje med Mixgårdens värdegrund är inte heller välkomna dit. Men är då inte risken att den som behöver dem mest nekas tillträde? Enligt de tre fritidsassistenterna är portningarna dels få, dels tidsbegränsade.
– Det vi gör har alltid syftet att hjälpa. Och vi slänger inte bara ut någon – de får vara härifrån i en vecka, sedan vill vi prata med ungdomen och dess föräldrar. Man markerar och försöker sedan att styra om, säger Love Puke.
LÄS MER:Efter stadsdelens tunga sparkrav: Fritidsgårdarna näst på tur
