Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
1/5

Misstänkta motivet: "Ute efter att kränka en folkgrupp"

Två unga män, med ursprung i Palestina och Syrien, sitter nu häktade för grov mordbrand mot judiska församlingens synagoga i Göteborg. Båda nekar till all inblandning. – Vi ser detta som ett hatbrott, riktat mot en viss folkgrupp, säger kammaråklagare Stina Lundqvist.

Den inledande rubriceringen, försök till mordbrand, flyttades inför onsdagens häktningsförhandling fram till det fullbordade brottet.

Efter sammanlagt drygt två timmars häktningsförhandlingar beslutade rådman Henrik Karlsson att de två unga männen ska vara fortsatt frihetsberövade.

– Enligt min uppfattning är bevisläget gott. Vi har framför allt en övervakningsfilm från det aktuella området runt Stora Nygatan. På bilderna har de här männen fastnat, konstaterar åklagaren.

"Delvis maskerade"

Lundqvist uppger att de som utförde attacken endast var delvis maskerade och att poliser i efterhand kunnat identifiera åtminstone en av de misstänkta.

Upprinnelsen finns möjligen i en tillståndsgiven demonstration tidigare under lördagen, där det protesterades mot USA:s planerade flytt av ambassad från Tel Aviv till Jerusalem.

– Vi har en kedja av händelser som sammantaget förefaller kunna utgöra ett motiv, betonar Stina Lundqvist.

Vad är det som skiljer de två nu häktade killarna mot den tredje, som du släppt?

– Det är helt enkelt olika bevisning. Vi har mer som styrker deras delaktighet, än vad vi har emot den tredje mannen, svarar Lundqvist.

Nyligen inflyttade

De två häktade i korthet:

  • De ene är född 1996 i Palestina. Han är, enligt skatteverket, nyligen inregistrerad i landet och bosatt i Göteborg.
  • Den andre är född 1999 i Syrien. Han kom till Sverige i början av året och skriven på en adress i Göteborg.

Ingen av dem förekommer i svenska belastningsregister.

Advokat Peter Olsson, som företräder den 18-årige mannen, var besviken efter förhandlingen.

– Ja, min klient är förkrossad. Han känns inte alls vid detta. Han är dessutom gripen förhållandevis lång tid efter attentatet, förklarar Peter Olsson.

Båda de misstänkta kom in i tingsrättens säkerhetssal med orangefärgade filtar över sina huvuden, för att inte med ansiktet hamna på fotografernas bilder.

Såväl Olsson som 21-åringens advokat Stefan Fredin var glasklara när det gällde inställningen - ett totalt förnekande.

Risk för flykt

Åklagaren anförde samma häktningsskäl i bägge fallen, det vill säga att det föreligger flyktfara och risk för undanröjande av bevis.

I samband med attacken mot Synagogan såg vittnen ett tiotal personer i anslutning till brottsplatsen.

Utöver de tre som suttit anhållna har ingen annan person ännu gripits.

Motivet som polisen arbetar utefter är att de misstänkta var ute för att "kränka en folkgrupp och en religion" och att det finns ett samband med USA:s erkännande av Jerusalem som huvudstad.

Regionpolisens förhållandevis nya demokrati- och hatbrottsgrupp är fortfarande ansvarig för utredningen.

Säpo i andra fall

I tre aktuella Göteborgsfall har annars Säpo och riksenheten för säkerhetsmål klivit in och tagit över arbetet:

  • Utredningen av sprängladdningarna mot flyktingar och vänstersympatisören, där NMR-anhängarna Viktor Melin, Jimmy Jonasson och Anton Thulin dömdes för inblandning.
  • Utredningen efter en razzia mot en lägenhet i Frölunda, där det påträffades 15 kilo sprängmedel och diverse nazistsymboler och tre män slutligen greps.
  • Utredningen om grovt olaga intrång, där en man anhölls efter en gryningsrazzia den 5 december. Han släpptes dock två dygn senare.

– När det gäller angreppet mot synagogan är det ett pågående arbete, där vi bistår polisen. Beroende på vad som framkommer kan det förändras, vilket skulle kunna innebära att utredningen flyttas över till oss, säger Karl Melin, presschef på Säpo.

I de tre tidigare fallen har det handlat om misstänkta ur högerextrema kretsar. Här rör det sig en brandattack mot den judiska församlingen. Är det nån skillnad för er?

– Nej, vi utgår alltid från brottsligheten, oavsett i vilken miljö den förekommer. Det finns ingen automatik i när vi går in. Det beror på innehållet i förundersökningen.

Ett undantag dock:
– Ja, om det på något vis tangerar begreppet terrorism, då äger vi ärendet, summerar Karl Melin.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.