Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
1/1

Ministern om hur skolvalet kan göras om

Det har stormat kring skolvalet i Göteborg. I staden finns en politisk majoritet för att riva upp det aktiva skolvalet, där alla ska välja skola. Men om förslaget i en statlig utredning antas kan det innebära att Göteborg inte kan avveckla det aktiva skolvalet.
GP har pratat med utbildningsministern Anna Ekström (S) om hur skolvalet ska göras om.

Under våren har GP följt skolvalet i Göteborg, där elever hamnat på skolor långt bort och barn ryckts upp från sina klasskompisar, och där en mängd vittnesmål till GP, liksom den internrevision som tillsatts visar att allt inte har gått rätt till.

Men antagningsprocessen till skolan ska göras om. En statlig utredning har lagt fram förslag på hur det här ska gå till, och efter att förslagen varit ute på remiss väntar regeringens proposition och diskussioner i riksdagen.

– Vi behöver mer ordning och reda i reglerna kring antagning till skolan. Jag hoppas att vi i riksdagen ska komma överens om regler som både tillgodoser att i synnerhet små barn kan gå i en skola som inte är för långt bort, men också en skola som håller ihop där barnen inte växer upp i olika världar, säger utbildningsministern Anna Ekström (S) och påpekar att hon inte kommenterar enskilda kommuners antagningsprocesser.

Utredningen om en mer likvärdig skola föreslår att det fria skolvalet blir kvar, men att valet blir gemensamt för alla fristående och kommunala skolor i hela landet, och administreras av Skolverket.

– Det gör att vi kan ha regler för att stärka likvärdigheten och säkerställa att det går rätt till.

Anna Ekström säger att det behovet har visat sig flera gånger det senaste. Som i Göteborg, där rektorer vittnat om skolor som velat ha referenser på barnen.

Det gemensamma systemet skulle öka insynen i skolornas antagningsprocess.

– Skolan ska finnas för de barn som går i skolan, skolor ska inte handplocka vilka barn som går i den egna skolan, säger Anna Ekström.

Garanti för ny skola

Utredningen föreslår också att alla vårdnadshavare ska delta i det nya skolvalet. Så ser det ut i Göteborg, där ett aktivt skolval praktiseras.

Oppositionspartier har dock pekat ut det som en del i stadens problem med skolvalet, och Socialdemokraterna, Demokraterna och Vänsterpartiet har lagt ett gemensamt förslag om att slopa det aktiva skolvalet. Beslutet har dock skjutits upp över sommaren, vilket enligt D skulle kunna innebära att det blir kvar vid höstens skolval.

– Jag kan verkligen förstå Socialdemokraterna i Göteborg. Enbart ett aktivt skolval, som genomförs utan att man har regler som samtidigt stärker likvärdigheten i antagningen skulle jag avråda ifrån, säger Anna Ekström.

LÄS MER: Skolvalet: Majoritet har inte fått igenom överklagan

Om förslaget i den statliga utredningen antas i sin nuvarande form skulle det innebära att Göteborg inte kan avveckla det aktiva skolvalet.

Anna Ekström vill dock inte kommentera hur hon ser på förslaget.

– Jag vill inte låsa mig i delförslagen, utan behöver hålla mig öppen för att vi ska få till en bra helhet som kan få riksdagsmajoritet.

Hon tycker att det är bra att barn och föräldrar har möjlighet att önska skola, men säger att reglerna runt skolvalet leder till en skolsegregation som är dålig för Sverige och för barnen.

– Jag vill absolut att föräldrar och barn ska ha möjlighet att önska vilken skola man ska gå i. Men jag vill att antagningsreglerna ska gynna likvärdigheten mer än de gör i dagens system.

Barn flyttas från skola i Göteborg.
Tyra får inte gå kvar på sin skola när hon börjar mellanstadiet. Bild: Mia Höglund

I Göteborg har föräldrar vittnat om hur barn rycks upp från sina tidigare skolor. Som Tyra, som inte får fortsätta att gå på sin skola när hon börjar mellanstadiet i höst. Utredningen föreslår dock att skolspår kan användas. Det innebär att elever som går på en viss skola ska kunna få garanti att gå på en annan skola när de når högre årskurser. I Göteborg planeras också för en hopslagning av enheter, vilket gör att eleverna behöver göra färre val.

LÄS MER: Rektorn larmar: Friskolor ber om "referenser" på lågstadieelever

LÄS MER: Skolchefen om förslaget: "Kommer dämpa segregationen"

Integration eller närhet

I Göteborg finns nyanlända, alltså barn som är födda i utlandet eller har bott utomlands och återkommer, med som ett kriterium vid skolvalet. Det ska motverka segregationen. Men i årets antagningsprocess var det dock bara avgörande för tre av de tusentals barnen som fick en skolplats, och det påverkar alltså inte sammansättningen av elever nämnvärt.

I utredningen om skolvalet föreslås huvudmännens ansvar att aktivt verka för en allsidig social sammansättning på skolan, bli tydligare. Här föreslås att en kvot, som exempelvis socioekonomisk bakgrund ska kunna användas som ett av kriterierna vid urvalsprocessen. Samtidigt föreslås friskolornas kösystem slopas.

Ser du någon risk att närheten till skolan ställs mot att segregationen ska brytas?

– Det är en fråga som man på den kommunala nivån bör hantera. Det är viktigt att ha en sammanhållen skola där barn och elever med olika bakgrund kan träffas, säger Anna Ekström.

Hon säger att ett sätt för en kommun att bryta segregationen är att lägga en skola mellan olika typer av områden, så att barn kan mötas.

Finns det någon risk att barnen blir ett medel för att lösa en segregation som egentligen handlar om en bostadssegregation?

– Nej, jag ser det nog egentligen tvärtom, ska vi fortsätta öka kunskapsresultaten i Sverige måste alla elever ges möjlighet att klara skolan på ett bra sätt, och idag spelar det större och större roll vilken skola man går i för hur mycket man ska lära sig.

– Jag vill att de barn som växer upp idag ska växa upp i ett samhälle där de lär känna varandra, så att man inte växer upp i olika världar.

Barnens närhet till skolan är dock med som en viktig princip i utredningen och finns också inskriver i skollagen.

LÄS MER: Kritik: Politikerna informerades inte om haveriet kring skolan

Rycks upp från klasskompisar

I Göteborg innebär närområdet maximalt åtta kilometer för högstadieelever, fyra kilometer för mellanstadiet och två kilometer för förskoleklass och lågstadiet.

Flera föräldrar har berättat för GP att deras barn blir av med sitt sociala sammanhang och trygghet, efter att hamnat på en skola i en annan stadsdel och ryckts upp från sina klasskompisar - trots att kommunen följt de egna riktlinjerna för närhetsprincipen.

Tycker du att staten ska ta ett ökat ansvar här, eller ska närhetsprincipen vara upp till varje kommun?

– Nu har vi ett nytt förslag på bordet som ska skickas ut på remiss, jag kan inte kommentera det, säger Anna Ekström.

Statens inflytande

Så, hur mycket makt ska staten ha över skolan? Anna Ekström säger att skolan ända sedan 1800-talet har varit en angelägenhet för både staten och kommunen, och att staten under senare året ökat ansvaret över finansieringen av skolan, exempelvis genom statsbidraget för att öka likvärdigheten i skolan.

– Det är bra, men var gränsen går får vi återkomma till.

Som en del i januariöverenskommelsen mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna, där L varit pådrivande, ska också ett förstatligande av skolan utredas.

– I hela mitt liv har jag undrat vad ett förstatligande av skolan skulle innebära. Ingen har någonsin svarat på det, så det ska bli jätteroligt att ta fram det beslutsunderlaget.

LÄS MER: Här är barnen som drabbas av det havererade skolvalet i Göteborg

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.