Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Angered ska lanseras som grym, häftig och svettig skola.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Miljoner läggs på reklam

Glassiga broschyrer, tv-reklam och gratismiddagar. Konkurrensen om niorna är stenhård. I år lägger gymnasieskolorna i regionen runt tio miljoner på marknadsföring.
Den 1 februari ska regionens 12 000 nior valt var och vad de vill läsa på gymnasiet. Och utbudet är enormt. Regionens 60 skolor erbjuder sammanlagt mer än 300 valmöjligheter. Friskolereformen och samverkansavtalet har ökat valfriheten för eleverna och konkurrensen mellan skolorna. Gymnasiet har blivit en vara som måste marknadsföras. Eleverna är marknadsandelar. Var och en värd i genomsnitt 70 000 kronor per läsår.

Uppgifterna från 31 skolor, det vill säga hälften av gymnasierna i regionen, visar att de tillsammans i år lägger drygt 5,5 miljoner kronor på marknadsföring. Då är kostnaden för personalens arbete inte inräknad.
Antar man att resterande skolor lägger lika mycket, innebär det att Göteborgsregionens gymnasier i år sammanlagt satsar cirka tio miljoner kronor på att göra reklam. 1,5 av dessa miljoner läggs på gymnasiedagarna på Svenska Mässan, som inleds på onsdagen.

Mest pengar, 640 000 kronor, satsar i år Porthällagymnasiet i Partille. Det är 500 000 kronor mer än förra året. Beslutet om extrapengar togs i nämnden efter att niorna hade gjort det första valet i februari. Då såg det inte bra ut för skolan.

En reklambyrå fick uppdraget att ta fram affischer, flygblad och en broschyr som ska skickas direkt hem till 10 000 elever. På mässan har skolan en dubbelmonter i år.
- Visst sjutton skulle jag hellre vilja lägga pengarna i verksamheten än på att konkurrera. De pengar vi lägger tillsammans motsvarar ju budgeten för en mindre gymnasieskola. Men man kan inte bortse från den tillvaro vi agerar i. Som enskild skola finns inget alternativ, säger rektor Anders Onsjö.

Jens Kultje är skolplanerare på YTG, Yrkestekniska gymnasiet, i Göteborg. Skolan är en del av Lindholmens gymnasium som lägger 120 000 kronor på marknadsföring i år.
- Är man inte med på mässan, till exempel, så finns man inte. Men jag tycker det är relevant att ifrågasätta prioriteringen av pengar. Man hör ju talas om skolor som lägger belopp motsvarande ett par lärartjänster på marknadsföring, det känns helt fel.

Eddie Jellinek är gymnasiechef på Alströmergymnasiet i Alingsås. 150 000 kronor av skolans budget går till marknadsföring.
- Att eleven har valfrihet är bra. Men konkurrensen drabbar små kommuner som lägger mycket pengar på marknadsföring och ändå förlorar de elever som kan konkurrera om platser på attraktiva skolor i större kommuner. Resultatet blir att de elever som blir kvar får sämre resurser för sin skolgång än de som lämnat kommunen, säger Eddie Jellinek.

Donnergymnasiet i Göteborg är en av de absolut populäraste friskolorna i regionen. Skolan, som också finns på två ställen på Gotland, lägger max 70 000 - 80 000 kronor per år på att marknadsföra alla tre skolorna.

Skolans broschyr kostar 26 000 kronor att producera och en annons i den tidning som ges ut på mässan i Göteborg, kostar 12 000 kronor.
- Vi lägger så lite som möjligt, men det är förskräckligt dyrt, säger Eva Armini, marknadsansvarig på Donner.

Nystartade Åby travgymnasium lägger i år 40 000-50 000 kronor på att marknadsföra de 16 platser som finns att söka till nästa höst. Cirka 3 000 kronor per elev.
- Vi söker en väldigt specifik grupp elever. Men det finns ingen annan som erbjuder samma sak, så viktigast för oss är egentligen att nå ut till studievägledarna, säger rektor Fredrik Granhag.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.