Miljardrullning smittar

ANNONS
|

GP har de senaste dagarna berättat om de enorma belopp som ska plöjas ned i Västlänken, den planerade järnvägstunneln under centrala Göteborg.

Sedan första tunnelutredningen gjordes 1989 har prislappen ökat från knappt tre miljarder (omräknat till dagens penningvärde) till runt 20 miljarder kronor 2009, då den senaste kalkylen gjordes. Verkligheten är alltså på väg att hinna ikapp önsketänkandet.

Hur kostnaderna utvecklas till dess att spaden sätts i jorden 2018 och tills tunneln ska vara klar omkring år 2028 går bara att gissa, men erfarenheten från andra stora infrastrukturprojekt för spårbunden trafik är illavarslande.

Här intill ger vi fyra exempel på projekt där miljarderna rullat till synes utan kontroll.

ANNONS

Vi hade kunnat berätta om många andra, exempelvis den en och en halv kilometer långa Citytunneln i Leipzig, som blivit dubbelt så dyr (= nio miljarder kronor) och tagit minst fyra år längre tid att bygga.

Eller om jätteprojektet Stuttgart 21 där en stor säckstation ska ersättas med en underjordisk genomgångsstation. 50 000 personer demonstrerade mot projektet hösten 2010, men en lokal folkomröstning sa till slut ja till bygget som i bästa fall kan stå klart år 2020. Prislappen är numera i storleksordningen 35-40 miljarder.

Svenska Riksrevisionen har granskat inhemska järnvägsprojekt och kommit med bister kritik. Om exempelvis Botniabanan skriver revisionen: ”För att få igenom projektet har det funnits incitament för Trafikverket att inte ge beslutsfattarna ett rättvisande underlag.”

Även internationellt är omdömena hårda. Skotske finansministern kallade exempelvis beslutsunderlaget för det havererade spårvägsprojektet i Edinburgh för ”rent skräp”.

Amsterdams enormt fördyrade och försenade tunnelbaneprojekt har, sedan fiaskot blivit uppenbart, varit föremål för omfattande genomlysning. Den senaste katastrofkommissionens 400-sidiga rapport mynnade föga överraskande i slutsatsen att projektet aldrig borde godkänts.

Men varför blev det då det?

Jo, konstaterar kommissionen, ”den politiska viljan att bygga linjen var allt överskuggande”.

ANNONS

Västlänken drivs också den hårt från politiskt håll med en hukande tjänstemannakader i bakgrunden.

Göteborgaren Ulf Lindqvist, en av flera hundra läsare som de senaste dagarna mejlat GP:s redaktion om Västlänken och trängselskatten, upprörs och förundras över miljardcirkusen:

–De ständigt uppskrivna budgetarna för Västlänken för tankarna till grekisk budgetprocess.

ANNONS