–Det är bedrövligt, jag håller med om det, säger Gert-Inge Andersson (S), regionstyrelsens ordförande i Västra Götaland.
Rapporterna från vårdpersonal om svårt sjuka patienter som inte fått sin medicin överraskar honom.
–Jag vet att det varit strul inledningsvis. Men jag har fått höra från tjänstemännen att det blir bättre och bättre. Jag hoppas verkligen att de kan skärpa upp det.
GP berättade i går om vårdpersonalens larm om fortsatta problem med dosförpackad medicin. Läkare, patienter och anhöriga hörde sedan av sig med berättelser som bekräftar farhågorna för patientsäkerheten.
Gert-Inge Andersson har gett i uppdrag till regiondirektören Ann-Sofi Lodin att ta fram en plan B.
Varför fanns inte en plan B från början?
–Det frågar jag mig också. Men det fanns det inte. När man handlar upp litar man på att den leverantör som får uppdraget har de muskler som behövs för att utföra det. Men det är väl bara att konstatera att så har inte varit fallet nu.
Är det rimligt att gå på lägsta pris i en sådan upphandling?
–Som jag har uppfattat det tycker de som har skrivit kriterierna att de var tillräckliga. Jag har ingen anledning att ifrågasätta det. Men det är kanske också en fråga som man bör titta över.
När Apotekstjänst hamnade i likviditetskris under sommaren gick Västra Götaland och Halland tillsammans in med 25 miljoner kronor i förskott för bolagets tjänster.
Apotekstjänsts ägare Gerard Versteegh säger till GP att man lämnat säkerheter för krediten och att regionerna garanterat får tillbaka sina pengar. Men den enda säkerhet som finns är ägarnas personliga borgen på två miljoner kronor.
–Det var det som kunde utverkas på väldigt kort sikt. Vi var tvungna att se till att tiotusentals patienter inte skulle stå utan medicin. Jag satte patientsäkerheten i fokus när jag skrev på beslutet, säger Gert-Inge Andersson.
Borde inte regionen ha skrivit avtal med ett bolag som hade mer finansiella muskler?
–De som skötte upphandlingen sa att de var väldigt nöjda.
Västra Götalands ekonomidirektör Joakim Björck tänker nu granska hur upphandlingen gick till.
–Jag har betänkligheter. Vi kommer att gå igenom internt hur det gick till och vad vi kunde ha gjort annorlunda. Det finns en läxa som vi måste lära oss från det här.
–Jag kan bara konstatera att vi befinner oss i ett läge som inte är önskvärt för regionen, där vi måste agera.
Apotekstjänst byggde hela sin finansiering på felaktiga ekonomiska förutsättningar, enligt ägaren Gerard Versteegh.
I underlaget för upphandlingen skrev regionerna att det handlas dosläkemedel för 600 miljoner kronor per år. Det var för att komma över denna stora affär som Apotekstjänst pressade priset för att distribuera doserna.
Bolaget köper in läkemedlen och säljer dem vidare till regionerna. Det är där vinsterna skall komma.
–Men vi upptäckte redan i juni att siffrorna inte höll. Omsättningen på medicin är inte alls vad vi trodde. Den är knappt hälften av vad vi förespeglades. Vi räknade med intäkter som inte fanns, säger Gerard Versteegh.
"Innan Apotekstjänst tog över fanns en väl fungerande rutin så att läkaren i god tid fick en påminnelse om att förnya ett recept. Det är en gåta att den försvann utan att Västra Götalandsregionen reagerade.”
Peter, läkare vid vårdcentral
"Min 85-åriga mamma fick inte sin hjärtmedicin under flera veckor i sommar. Utan att någon uppmärksammade det.”
Johan, anhörig
"En kollega hittade en patients medicin, med namn och allt, mitt i en annan patients dosrulle. Ett annat exempel är en 91-årig multisjuk kvinna som inte fick sina blodtrycksmediciner på två veckor. Hon drabbades av skyhögt blodtryck och riskerade stroke.”
Anna Holst, läkare vid vårcentralen i Backa
