Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
1/2

Masstesterna av corona knäckte personalen på SU

Den kraftiga ökningen av antalet coronaprov höll på att knäcka de biomedicinska analytikerna vid Sahlgrenska, och ett skyddsstopp var nära.
– Arbetsbelastningen var enorm, vi var gråtfärdiga av stress och trötthet, berättar Marie Karlsson som arbetar på labbet.
Facket slog larm och efter samråd med ledningen har antalet prover från till laboratoriet bromsats kraftigt.

En akut skyddsrond sattes in dagen före midsommarafton, något som tillförordnade verksamhetschefen Lars Palmqvist säger sig ha varit med och ta initiativ till.

– Läget var så allvarligt att vi riskerade skyddsstopp, personalen var kraftigt utarbetad, säger han.

Jobbade 14 timmar om dagen

Vid den akuta skyddsronden konstaterades bland annat det kom fler prover än vad personalen klarade av, att övertiden på enheten var cirka 170 timmar, att nyckelmedarbetare inom IT jobbade upp till 14 timmar om dagen och att medarbetarna knappt hann ta rast samt att kommunikationen från sjukhusledningen var bristfällig.

Följderna av pandemin hade fått omfattande konsekvenser i sista ledet – laboratorierna skulle med kort eller ingen omställning alls plötsligt analysera dubbelt så mycket som vanligt.

Från januari till slutet av maj i år hade man vid Klinisk mikrobiologi på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg analyserat lika många prover som man normalt sett gör på ett helt år, utan att resurserna utökats nämnvärt.

Marie Karlsson berättar om bristen på information från sjukhusledningen. ”Plötsligt rasade det in tusentals prover.” Bild: Olof Ohlsson
Marie Karlsson berättar om bristen på information från sjukhusledningen. ”Plötsligt rasade det in tusentals prover.” Bild: Olof Ohlsson

”Vi grät och kände ångest”

Marie Karlsson, biomedicinsk analytiker, berättar att under perioden mars till och med maj, då effekten av pandemin växte, var arbetsbelastningen extrem.

Det blev rena katastrofen – plötsligt rasade det in tusentals prover utan att vi kunde ta hand om allt ordentligt.

– Vi jobbade och jobbade och gick in extra på helgerna. Till slut var man så trött att man inte orkade någonting utanför jobbet, det var som att hjärnan lade av. Vi mådde dåligt fysiskt och psykiskt, grät och kände ångest. Mitt i allt var informationen till oss om vad som skulle hända högst bristfällig, berättar hon.

Kulmen nåddes för en knapp månad sedan när det beslutades att coronatesterna skulle utökas markant.

– Det blev rena katastrofen – plötsligt rasade det in tusentals prover utan att vi kunde ta hand om allt ordentligt.

LÄS MER: Närhälsan testar coronavirus

Facket: ”Kände stressen när jag kom i dörren”

Dagen före midsommar kallade facken till akut skyddsrond.

Gunilla Lundberg som är huvudskyddsombud vid Vårdförbundet berättar:

– Det var en jättebelastning på personalen. Jag kände stressen så fort jag kom innanför dörren. De pauser eller lunchraster som personalen hann ta var minimala, säger hon och fortsätter:

– Att trycket stundtals kan vara hårt är en sak – men den här belastningen har varit hög under hela pandemin och ökat under senare tid. På sikt fanns risk för personalens hälsa, betonar hon.

Droppen som fick bägaren att rinna över.

Hon säger att trycket på analyser hela tiden växt eftersom grupperna för provtagning ökat; patienter inom sjukvården, personal inom sjukvården, yrkesgrupper med samhällsviktiga funktioner – och allmänheten som lämnade prover via Närhälsan. Det var droppen som fick bägaren att rinna över.

– Det var när man kopplade på Närhälsan som trycket blev för stort. Dels för personalen, dels för att det krävs stora resurser för att ta hand om så stora mängder, säger hon.

Det är alltid lätt att vara efterklok – men vi borde förstås ha insett effekten av ökade volymer i ett tidigare skede.

Från regionens ledning har man medgett att trycket för provtagningarna hos allmänheten underskattats – och att laboratorierna inte mäktar med.

LÄS MER: Bromsar testerna efter hårt tryck

Lars Palmkvist som är tf verksamhetsansvarig för Klinisk mikrobiologi vid SU säger att belastningen för personalen som en en följd av coronpandemin varit hög under en längre tid.

">
Verksamhetschef Lars Palmqvist säger att ledningen borde ha agerat tidigare när arbetsbelastningen var så tung. Bild: Göteborgs Universitet
Verksamhetschef Lars Palmqvist säger att ledningen borde ha agerat tidigare när arbetsbelastningen var så tung. Bild: Göteborgs Universitet

Verksamhetchefen: ”Alltid lätt vara efterklok”

– Det är alltid lätt att vara efterklok – men vi borde förstås ha insett effekten av ökade volymer i ett tidigare skede. Det borde inte ha gått så här långt, utan både vi och regionen skulle ha agerat tidigare, säger han och fortsätter:

– Vi tog in extra personal, men att kvalitetssäkra de här analyserna är ett kvalificerat arbetet som tar tid att lära sig, säger han.

Efter den akuta skyddsronden har uppföljning skett och flera åtgärder vidtagits som både fack och ledning tror ska underlätta bördan.

– Men det kommer säkert att vara intensivt några veckor till innan åtgärderna ger resultat, säger Lars Palmqvist.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.