Vem minns inte 50-talets trista stengårdar med en mattstång mitt i och med ett rostigt staket runt om. Lekmöjligheterna var starkt begränsade.
I dag möter oss stadsdelen Majorna med ett delvis helt nytt ansikte. Nymålade husfasader och på gårdarna inte ett spår av stengården. Inne på kvarteret Jordklotets gård på Såggatan 15-21 möter en magnifik trädgård, stora rena ytor och nöjda hyresgäster. Ett resultat av en engagerad kvartersförening som tillsammans med Familjebostäder svarat för förvandlingen.
- 1999 bildades den lokala hyresgästföreningen Jordklotet och i den en trädgårdsgrupp, berättar Magdalena. Vi ville förändra gårdarna och göra ett grönt kvarter.
Under argumentet "En trädgård finner sin själ och ett kvarter får sin anda" inleddes diskussioner med fastighetsägaren som redan året innan målat om husen och lämnat bidrag till inköp av säsongsväxter och färg till målning av ett staket. Området var nedgånget och kändes otrevligt. Stöder i tvättstugor och klotter gjorde att de boende inte trivdes. De åtta husen i kvarteret är byggda mellan 1904 - 1928 och det var hög tid att höja standarden.
- Vi uppvaktade Familjebostäder och försökte sälja in vår idé. Vi var pionjärer och hade utarbetat färdiga planer för kvarterets åtta gårdar och de skulle smältas ihop med arkitektens.
I början fick gruppen ingen respons. Både byggnadsföretaget och fastighetsägaren var skeptiska när den planerade ombyggnaden 2001 skulle börja.
- Vi gav oss inte. I Trädgårdsgruppen sitter tio personer. Alla av någon anledning kvinnor. Det betyder inte att männen var ointresserade. Meningen var att när folk kom hem från jobbet skulle de kunna koppla av med trädgårdsarbete.
Till slut gjordes en kompromiss bland idéer och estetiska värden. Kvartersföreningen var viktig. Innan projektet döpt till "Grönskande gårdar" var det få boende som hade någon speciell kontakt med varandra. I dag träffas man på gården och arbetar i rabatter och planerar för framtiden. En fin gemenskap har uppstått. Gården används vid gemensamma festligheter. Försommarfest, kräftskiva och adventsglögg är liksom vår och höststädning årliga händelser. På området finns 60 olika planteringar och sju gräsplättar.
- Just nu håller vi på med ett självförvaltningsavtal med Familjebostäder. Det innebär att vi tar över och driver ett trädgårdsprojekt. Avtalet skrivs årsvis.
Projektet "Grönskande Gårdar", som stöttades av Hyresgästföreningen Region Västra Sverige, väckte stor uppmärksamhet och nyfikenhet främst från de boende på gårdarna runt omkring. Att förvandla den betongfyllda stadsmiljön till grönskande oaser intresserade många. Framgångarna lät inte heller vänta på sig. I december 2002 fick Magdalena "Göte Brinks stipendium". 2004 gick ett hederspris till kvarteret Jordklotet för sin variation på olika sorters grönska i tävling med 24 andra gårdar. Året därpå skrev Magdalena med stöd av hyresgästföreningen boken "Guide till grönare gårdar". Den blev en framgång runt om i landet och därmed var projektet som började på Såggatan 15 en riksangelägenhet.
- De senaste två åren har jag jobbat från Stenungsund till Varberg med att hjälpa trädgårdsintresserade hyresgäster att komma i gång i med sina idéer. Det finns knappast någon gård som är den andra lik.
Sida vid sida med inspiratören Magdalena går också motivatören. "Karins döttrar" är ett väv och konsthantverkskooperativ för kvinnor som haft det svårt i livet. Här får de hjälp att komma igång på nytt och hjälp att via arbetsträning få en ny plattform både kunskapsmässigt och socialt att komma ut på arbetsmarknaden igen.
- Jag vill hjälpa människor att växa på nytt och kunna komma tillbaka i den sociala gemenskapen.
Magdalena Herrnsdorf växte upp på landet. I Lane-Ryr utanför Uddevalla fanns en stor trädgård som mamma Ann vid sidan om sitt arbete som psykolog skötte om.
- Jag fick alltid sköta gräsklipparen och det tog flera timmar varje gång gräsmattan skulle klippas. Förmodligen föddes mitt trädgårdsintresse där. Med pappa lektorn Klaus gjorde jag många resor och fick av honom stort utrymme för min kreativitet.
Efter folkhögskolan i Ljungskile läste Magdalena sociologi på Göteborgs Universitet 1989. Hon var också bland de protesterande trädkramarna i Ljungkile när motorvägen drogs fram där i slutet av åttiotalet.
Men i dag är det gröna och hjälpande fingrar som gäller.
- Vi får inte glömma att arbete måste vara lustfylld. Det är också rekreation för många att påta i jorden. Människor kan dessutom förändra och skapa bättre förutsättningar om de vill. Det gäller bara att kavla upp ärmarna.
