Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Hjälper brottsutsatta. Socionomerna Pauline Charlesworth och Emilie Holmström möter dagligen människor som varit utsatta för olika typer av brott.

Möter många som varit utsatta för sexualbrott

I dag kommer domen mot de män, krögaren och festfixaren, som blivit åtalade för grov våldtäkt mot flera kvinnor. På Göteborgs Stödcentrum för brottutsatta är sexualbrott den näst vanligaste anledningen till att man söker hjälp.

De båda männen är misstänkta för sexuella övergrepp som ska ha pågått över fem års tid mot nio olika kvinnor i åldrarna 16-23 år. Kvinnorna ska ha blivit bjudna på alkohol och droger och männen ska ha filmat under våldtäkterna då kvinnorna knappt varit vid medvetande.

Socionomerna Pauline Charlesworth och Emilie Holmström arbetar på Stödcentrum för brottsutsatta i Göteborg och möter dagligen personer som blivit utsatta för olika typer av brott, däribland sexualbrott. Pauline Charlesworth förklarar att många som de möter har svårt att känna tillit till andra igen.

– Det är heller inte ovanligt att en känner skuld och skam över att ha blivit utsatt. Sexualbrott är ett integritetskränkande brott och innebär ofta en stark förlust av makt och kontroll säger, säger hon.
 

Sedan 2014 har kommunen satsat på att erbjuda brottsutsatta, vittnen och närstående, oavsett ålder stöd via verksamheten. Stödet är kostnadsfritt och du behöver inte ha gjort en polisanmälan för att få komma. Sexuella övergrepp är den näst vanligaste anledningen till att en kommer hit för att få hjälp. Av dessa har 58 procent blivit utsatta för våldtäkt.

– Sexualbrott är fortfarande väldigt tabubelagt i vårt samhälle men det är viktigt för oss att få personen att förstå att hen inte gjort något fel, säger Pauline Charlesworth.

Emilie Holmström pratar om hur personer som blivit utsatta för sexualbrott och främst våldtäkter är en väldigt uppslitande process överlag. På centret kan man även få hjälp med det juridiska kring ett brott. Det är mycket som behöver tänkas på i en rättslig process. Det går även att få hjälp under själva rättegången.

– Rättegången väcker ofta ytterligare en skuld och skam med frågor som; varför gick du där ensam? Samtidigt uppstår det också frågor och reaktioner från samhället, säger hon.
 

Stödcentrum för brottsutsatta får in 2000 anmälningar/år från polisen där de drabbade har sagt att man vill ha mer information om verksamheten. Men det finns ett extremt mörkertal. I det uppmärksammade målet kring krögaren och festfixaren är det videobesvisningen mot de båda männen som varit avgörande i fallet. Det är dock många av kvinnorna som inte vågat anmäla av flera anledningar.

– Det är många som inte vågar anmäla. Det kan bland annat handla om oro att inte bli trodda av rättssamhället eller av personer i sin omgivning, säger Emilie Holmström.
 

Hon säger att en vanlig missuppfattning är att man tror att reaktionen vid sexuella övergrepp är att göra fysiskt motstånd. Men oftast gör rädslan att kroppen istället blir paralyserad. Att då under en rättegång få frågor kring hur mycket motstånd kan upplevas svårt att hantera och förstärker inte sällan känslan av skuld och skam. På stödcentrumet kan man få stöd- och krissamtal. Samtal där den drabbade bearbetar händelsen. Men vilket stöd bestämmer personen själv. Det ser olika ut för alla säger Pauline Charlesworth.

– Man kan söka sig hit då en känner sig redo för det, detta oavsett om brottet har skett nyligen eller för länge sedan.

En annan viktig del i verksamheten är att stötta närstående och vittnen. Det kan vara föräldrar, vänner och partners som är i behov av att få hjälp att hantera händelsen.

 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.