Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Bonden Bengt Johansson på Skogsåkra gård i Horred med en sex timmar gammal kalv.

Mördarsniglar hotar jordbruket

En halv miljon i förlust. Det är slutnotan för några bönder i Horred, som invaderades av mördarsniglar förra året. Kalvar dog, korna blev sjuka, dräktigheten uteblev.
- Under höskörden tvättade vi slåtterkrossen mellan varje åker. Den var så full av mosade sniglar, att det såg ut som om vi kört gödsel med den, berättar köttbonden Bengt Johansson, ordförande i LRF i Horred.
I mars är dags att söka EU-bidrag för åkermarken, men Bengt Johansson är inte säker på om han ska bry sig om, eller våga, satsa på vall och foder ett år till. 400 storbalar från förra året har han hittills tvingats kassera.
- De är otjänliga som foder. Djuren äter dem inte. Provtagning visar att bakteriehalterna är för höga.
Det är sniglarnas fel, tror Bengt Johansson, som kanske inte längre kan odla foder till sina 300 djur.
Vill inte använda gifter
Som certifierad ekologisk bonde kan och vill han inte använda gifter. Det hjälpte inte att han i fjol tog ovanligt hög stubb vid skörden, 20 centimeter, eftersom sniglarna kryper in i strängarna på åkern. I år överväger han alternativet att övergå till energiskog.
Det var när gården Skogsåkra i Horred förra året formligen översvämmades av mördarsniglar som Bengt Johansson märkte en tydlig förändring hos sina djur.
- Ett normalt år kanske tre, fyra av 90 kvigor inte blir dräktiga. Förra året var det 28. Och sex kalvar dog. Det händer aldrig annars, säger Bengt Johansson.
Ungefär 200 000 förlorade inkomstkronor är resultatet, för hans del. Tillsammans med några mjölkbönder i trakten, beräknar han förlusten till omkring en halv miljon kronor.
- Så länge djur dör och blir sjuka, får snigeln skulden. Nu måste jordbruksministern se till att vi får ordentlig forskning i mördarsnigelfrågan.
Misstankarna mot sniglarna finns på flera håll.
- Det är orimligt att sniglarna inte skulle ha någon inverkan när de uppträdde i sådana mängder, säger Daniel Persson på Hushållningssällskapet i Länghem. Man kan inte utesluta att det var därför djuren blev sjuka och fodret blev förstört.
Bengt Johansson har haft upprepade kontakter med jordbruksministern sedan i somras, men än har inget hänt, menar han. Nu har dock LRF Sjuhärad lyft frågan, sedan man följt utvecklingen i Horred det senaste året.
Mer pengar till forskning
Peter Tagesson, ordförande i LRF Sjuhärad:
- Detta är en jätteallvarlig fråga. För den enskilde företagaren kan det stjälpa hela verksamheten. Nu initierar vi projekt och hoppas också att politikerna sätter sig mer in i frågan och anslår pengar till forskning.
Fortfarande betraktas mördarsniglarna mest som ett kosmetiskt problem i trädgårdar i Västsverige och Skåne. Men forskare, som tidigare haft medel för att undersöka mördarsniglarna, tycker det är hög tid att det potentiella hotet mot jordbruksnäringen uppmärksammas.
- Ja, vi är inte förvånade, säger professor Christoffer Schander, tidigare vid Göteborgs universitet. Vi har länge talat om risken att mördarsnigeln, eller rättare spansk skogssnigel, kan utgöra ett ekonomiskt hot mot jordbruk och proffsodlare.
- Nu ser vi ett massangrepp på några svenska gårdar. Då behöver vi forska på vad som utlöser angreppen.
Sedan ett par år är forskningsprojektet i Göteborg utan pengar, trots att man är både sniglarnas livsförutsättningar och bekämpning på spåren. Själv är Schander professor vid universitetet i Bergen.
- Här i Norge satsar man miljoner på snigelforskningen. I Sverige la man ned den.
Fortfarande finns dock kompetens kvar i Göteborg, på Naturhistoriska museet, där inventering av sniglarna pågår.
- Mördarsnigeln är en stor, allvarlig skadegörare, säger Ted von Proschwitz, förste museiintendent på Naturhistoriska. Givetvis måste vi forska mer, inte minst med tanke på att det verkar vara en art som är beroende av klimatförändringar.
Ted von Proschwitz befarar att förra årets blöta, svala sommar, i kombination med en mild vinter kan leda till en snigelexplosion under årets säsong.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.