Norra Hisingen fick nyligen ett nytt stadsdelskontor på Selma Lagerlöfs torg. Nu ska stadsdelsnämnderna gå i graven.
Norra Hisingen fick nyligen ett nytt stadsdelskontor på Selma Lagerlöfs torg. Nu ska stadsdelsnämnderna gå i graven. Bild: Petter Trens

Lokaldemokratin i fokus när stadsdelsnämnderna försvinner

Ännu ett steg för att skrota stadsdelsnämnderna har nu tagits. Förändringen är tänkt att ske vid nästa årsskifte.
– Man har levt i ovisshet ute i verksamheterna en längre tid, så det var viktigt att komma till ett beslut, säger kommunstyrelsens ordförande Axel Josefson (M).

ANNONS
|

Dagens tio stadsdelsnämnder försvinner och ersätts med centrala nämnder som hanterar de frågor som stadsdelarna i dag sköter. Det beslutade kommunstyrelsen under onsdagen. Tanken är att förändringen ska ske årsskiftet 2020/2021.

Sedan ansvaret för skola och förskola lyftes bort från stadsdelsnämnderna har diskussionen om vad som ska hända med resterande delar pågått och kommunstyrelsens ordförande tycker att det är bra att tiden av ovisshet nu är över.

Axel Josefson (M) tycker att det är bra att man kommit till beslut i frågan om stadsdelsnämndernas framtid.
Axel Josefson (M) tycker att det är bra att man kommit till beslut i frågan om stadsdelsnämndernas framtid. Bild: Mia Höglund

– Nu kommer vi söka en bred samverkan för att genomföra det här på ett bra sätt, säger han.

Tre partier var emot

Alla är inte ense om att det här är bästa vägen framåt. Demokraterna, Vänsterpartiet och Liberalerna ville inte går vidare med planerna.

ANNONS

Daniel Bernmar, kommunalråd (V), menar att förändringen saknar syfte och att det dessutom saknas resurser för att genomföra den.

– Det betyder att den kommer att slå mot verksamheterna, för det kostar att göra en stor organisationsförändring, säger han.

Demokraterna hade hellre sett att dagens tio stadsdelsnämnder ersattes med fyra regioner och att man ändrade organisationen stegvis. Man ser också brister med det förslag som röstades igenom.

– Riskanalys, konsekvensanalys, syfte med omorganisationen, hur man ska utforma socialnämndsfunktionen – här finns mycket stora frågor som återstår. Det är bekymmersamt, säger Henrik Munck (D).

Rädd för ökat missnöje

Liberalerna var drivande till att stadsdelsnämnderna infördes för 30 år sedan. Helene Odenjung säger att de aldrig blev det de hade hoppats på. Hon tycker heller inte att det som är kvar av stadsdelsnämnderna fungerar – ändå hade hon hellre utvecklat än avvecklat dagens organisation.

– En farhåga vi har är att klyftan mellan förtroendevalda och medborgare växer. Om det glappet blir för stort så skapar det ett utrymme för missnöje och misstro.

Hur man ska utveckla den lokala demokratin är en stor fråga även för de partier som står bakom förändringen. I och med beslutet får stadsledningskontoret i uppdrag att detaljutreda hur den lokala demokratin och digitala demokratin gentemot medborgarna kan stärkas. Man trycker också på att verksamheter och anställda inte får hamna i centrum.

ANNONS

Innan nästa steg tas ska frågan passera kommunfullmäktige.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS