Västsvenska paketet, Norra älvstranden och en rad andra byggprojekt. Trycket på entreprenadfirmorna och byggherrarna kommer bli stort. Ett olöst problem är de stora jord- och lermassorna som måste fraktas bort. Om tre år kommer det att röra sig om en miljon ton per år.
–Redan idag är det brist på lastbilar och kapacitet. Det finns en uppenbar risk för flaskhalsar och att logistiken inte funkar, säger Jonny Bergman, forskningschef på företaget RGS 90, som sanerar förorenat jordmaterial.
En del av jordmassorna kommer att vara förorenade. Delar av staden är byggd på förorenad mark och i enstaka områden även på gamla soptippar när staden expanderat.
–I Göteborg är det framför allt jord som flyttats från industritomter för att användas som fyllnadsmaterial på andra ställen. Det är en stor risk vid centrala byggprojekt att man hittar förorenad jord, säger Anders Svensson på kommunens miljöförvaltning.
Läs mer:Trafikverket: Vi jobbar på en lösning till leran
Idag är den vanligaste saneringsmetoden att schakta bort jorden och lägga på hög på annat ställe. Förmodligen kommer priserna att stiga när så stora mängder ska hanteras under en kortare tid, något som bara marginellt påverkar det stora västsvenska paketet. För mindre byggprojekt kan det dock röra sig om extrakostnader som i slutändan hamnar på köpare och hyresgäster.
Ändå är det inte de förorenade jordmassorna som oroar mest. De kostar redan mycket att hantera, och tål därför längre transportsträckor. Största problemet är att bli av med de oönskade lermassor som det finns gott om under Göteborg. Om leran inte kan användas för utfyllnad blir den ett avfall och då måste miljömyndigheterna kopplas in.
–Man måste planera i tid så inte ansökningarna kommer på en gång och resulterar i en infarkt, för då kommer vissa projekt att bli försenade, säger Per Hübinette, handläggare på länsstyrelsen.
Vissa satte sitt hopp till Frihamnen, att en utfyllnad där skulle sluka en miljon kubikmeter lera. Men det går inte; där finns redan så mycket lera att marken skulle bli alltför instabil. Kommunens tjänstemän utesluter inte att bidra med kommunmark för att lägga lermassorna på hög.
Är det verkligen kommunens ansvar att lösa det här problemet?
–I första hand är det Trafikverkets huvudvärk, men vi vill hjälpa till så gott vi kan eftersom det handlar om stora volymer, säger Ulf Täng som jobbar med masshantering på fastighetskontoret.
Förutom kostnadsökningar och förseningar finns också risk för illegal dumpning. När en underleverantör kan hitta egna alternativ och stoppa 10-20 kronor direkt i plånboken per kubikmeter lera, då finns stora pengar att tjäna.
–Kreativiteten kan bli stor för att bli av med de här massorna. Vi har inte sett några katastrofer än, men lättjänta pengar har det en tendens att locka till sig oseriösa aktörer, säger Per Hübinette.
Trafikverket, som står för den största delen av de uppkomna massorna, lovar att alla jordmassor ska vara spårbara och inte försvinna till tveksamma platser.
– Vi kommer att tillhandahålla adresser till våra entreprenörer så det blir samma förutsättningar för alla och ha ett kontrollprogram så vi vet var och när alla lass tippas, säger Johan Bengtsson på Trafikverket, samordnare för överskottsmassorna.
Fakta: Överskottsmassor
Bara från Trafikverkets projekt kommer tio miljoner ton överskottsmassor att uppstå, det mesta mellan 2017 och 2021.
Bergmassor. Lite mer än hälften är bergmassor och de är förhållandevis enkla att sälja, eftersom krossat berg kan användas vid olika typer av markberedningsarbeten.
Förorenad jord. Saneringskostnaden gör att förorenad jord tål att transporteras längre sträckor. I Torslanda, Vänersborg och Borås finns anläggningar som kan ta emot avfallet. Enligt uppskattningar kan det röra sig uppemot en miljon ton förorenade massor.
Lermassor. Resten är ren lera, eftersom lerans täthet gör att föroreningar oftast inte kan tränga ner i leran. Enligt flera experter kommer lermassorna att bli byggboomens största problem.
