Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Larmet har inte nått till toppen

– Jag har inte fått några rapporter om att det skulle vara något extraordinärt, säger regionrådet Jonas Andersson (L) när han får frågan om läget på Sahlgrenskas akut.

Jonas Andersson (L) är regionråd i Västra Götalandsregionen och har särskilt ansvar för vårdfrågor. Under hösten har han varit med och beslutat om särskilda åtgärder och öppnat för möjligheten att gå upp i stab när det gäller situationen på Sahlgrenskas barnsjukhus.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Att något liknande skulle vara aktuellt för akutmottagningen på Sahlgrenska sjukhuset ser han inte i dagsläget.

– När det gäller Sahlgrenskas akutmottagning kommer det med jämna mellanrum rapporter om kaos, långa köer och väntetider. Det är rätt märkligt för det har varit så i över 60 år.

Att det skulle vara någon särskilt svår situation just nu har han inte fått rapporterat. Men han slänger in en brasklapp.

– Uppgifterna om situationen på barnsjukhuset kom via media innan jag hörde något från Sahlgrenskas ledning. Jag önskar att styrelsen hade varit först ...

Därför säger han att det är möjligt att det är ett svårare läge på akuten än han vet.

– Det är möjligt att så är fallet, men det är inget jag fått några signaler om ännu.

 

Ett långsiktigt arbete

Och innan han får några andra signaler är frågan om Sahlgrenskas akutmottagning i nuläget en långpuck.

– Vi befinner oss just nu mitt i en satsning, där vi har avsatt 200 miljoner kronor på tre år för att få ordning på akuten och väntetiderna. I början av februari har vi ett uppföljningsseminarie om detta.

Han säger att han är lite bekymrad över att man tillfört nya resurser utan att egentligen se någon direkt förändring.

Samtidigt sätter han sitt hopp till att sjukhuset lyckats gå från en handfull till 50 så kallade ST-läkare på akuten, det vill säga läkare som är under specialistutbildning.

– Men det är förstås ett långsiktigt arbete, säger han och tillägger att utmaningen är att behålla dem när de är färdigutbildade.

 

Pengar har skjutits till

Jonas Anderssons bild är att akuten, som han uttrycker det, ”alltid har varit underbemannad och underprioriterad”. Och han tycker sig se en benägenhet inom sjukhuset att hela tiden skylla det på någon annan.

Vilket ansvar har du och dina politiker- kollegor då? Det är väl ni som sätter ramarna?

– Ja, men nu skjuter vi till 200 miljoner och ger sjukhusen fria händer att styra rätt. Vi ställer inga krav på hur, bara att de ska leva upp till grundkraven, bland annat att vid utgången av 2018 kunna ta hand om alla patienter och hantera dem färdigt inom fyra timmar.

 

Behöver gå igenom anmälan först

Johnny Bröndt (M) är ordförande i styrelsen för Sahlgrenska sjuk- huset. Han är informerad om att facken skickat in en anmälan till arbetsmiljöverket angående arbetsmiljön på Sahlgrenskas akut, men säger att han ännu inte satt sig in i detaljerna. Därför kan han heller inte säga om det är läge för styrelsen att, som i fallet med Barnkliniken, lyfta frågan till regionnivå.

– Men om det visar sig att det som lyfts fram i anmälan inte bara är problem av tillfällig karaktär så är det tänkbart att vi gör det.

Först måste man gå igenom för att se om de lyfta problemen är sådant som kan lösas direkt från sjukhusets sida, eller om det inryms i de åtgärder som regionen redan vidtar genom den pågående satsningen.

– Därefter får vi ta ställning till om det är något vi måste gå vidare till regionen med. Har det gått in en sån här anmälan betyder det ju att situationen uppfattas som allvarlig av fackförbunden.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.