Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Kontot på Instagram skrev med vuxna på nätet och låtsades vara 14 år. Sedan filmade och livesände de konfrontationerna med männen. Bild: Gorm Kallestad/TT
Kontot på Instagram skrev med vuxna på nätet och låtsades vara 14 år. Sedan filmade och livesände de konfrontationerna med männen. Bild: Gorm Kallestad/TT

Låtsades vara 14 i sexchatt – filmade konfrontation i Nordstan

Det anonyma kontot berättade att de låtsades vara 14 år, sexchattade och stämde träff med vuxna. Konfrontationerna filmades och livesändes – något som skulle kunna utgöra förtal. Nu har filmerna återpublicerats på flera andra konton i sociala medier.
– Alla som sprider den här typen av uppgifter kan göra sig skyldiga till samma brott, säger Mårten Schultz, professor i civilrätt.

De senaste dagarna har Instagramkontot med ”pedofiljägare” och dess filmer fått stor spridning. Personerna bakom kontot säger att de har låtsats vara 14 år och sexchattat med vuxna och sedan bestämt träff, något som även ETC och GT har rapporterat om.

I en video konfronteras en man i Nordstan.

– Du fortsatte skriva när han sa att han var fjorton, du vet att det är ett brott va, säger den som filmar.

LÄS ÄVEN: Debatt: Det behövs hårdare tag och skärpta straff för pedofiler

Mannens ansikte, förnamn, ålder och staden han har rest från framgår.

Kontot har även livesänt ytterligare en konfrontation. Där säger de också mannens namn och filmar hans ansikte, som delvis täcks av ett munskydd.

– Det finns hjälp att få, jag kan skicka en hemsida till dig där man kan få hjälp för oönskad sexualitet, säger personen som filmar.

Samtidigt kommenterar de som tittar på livesändningen:

”Örfila han”, ”Slå sönder”, ”Han ska dö”.

Experten: Kan vara förtal

Det är inte olagligt att låtsas vara ett barn och stämma träff med andra vuxna. Det som personerna bakom kontot gör skulle däremot kunna utgöra förtal.

– Så som det beskrivs kan det absolut vara förtal, säger Mårten Schultz, professor vid Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet och ordförande för Institutet för Juridik och Internet.

Mårten Schultz, professor i civilrätt och expert på frågor om juridik på internet. Bild: Malin Hoelstad / SvD / TT
Mårten Schultz, professor i civilrätt och expert på frågor om juridik på internet. Bild: Malin Hoelstad / SvD / TT

Förtal innebär att man pekar ut någon som brottslig eller klandervärd – även om det man avslöjar är sant.

En domstol tittar också på om det var försvarligt att sprida uppgifterna.

– Men försvarlighetsbedömningen har ofta varit stränga och det har skapat ett mönster i domstolarna. För det mesta anses det oförsvarligt att sprida uppgifter om påstådda brott i sociala medier, säger Mårten Schultz som förklarar att om kontot anonymiserat männen hade det förmodligen inte varit risk för förtal.

Birgitta Dellenhed, sektionschef för regionalt IT-brottscentrum, säger till GT att polisen känner till kontot och följer utvecklingen.

LÄS MER: Lärare och tjänsteman – här försöker männen köpa barnporr av GP

LÄS MER: Här konfronterar GP läraren: ”Jag är ingen ful gubbe”

Andra konton sprider filmerna

Under tisdagen stängdes det aktuella kontot. Samtidigt har flera andra konton återpublicerat materialet i sociala medier.

Kan de göra sig skyldiga till förtal?

– Ja, förtal är ju att sprida den här typen av uppgifter så alla som sprider dem kan göra sig skyldiga till samma brott, säger Mårten Schultz. Om en person skriver ett inlägg på Facebook och anklagar någon för att vara utpressare och det delas av femtiotusen personer så har de alla eget ansvar för det. Det är inte den som först kommer med uppgiften som har ansvaret utan det är den som sprider det.

Har man inte rätt att berätta för eller varna andra?

– Det har man vanligtvis inte om man gör det på det här sättet. I privata sammanhang kan man i allmänhet varna familj och vänner utan problem, säger Mårten Schultz.

– Men att berätta för hela Hisingen att den här personen är sexualförbrytare, där har rättssystemet gjort avvägningen att den typen av åtgärd ska inte allmänheten få ägna sig åt. Att ha folkdomstolar där enskilda spårar, jagar och ansvarsutkräver personer som påstås ha begått brott är inte bra för ett samhälle.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.