Medelålders kvinnor i Göteborg motionerar mer och har inte drabbats av den viktexplosion man befarat. Däremot är de betydligt mer stressade i dag än kvinnor var i slutet av 1960-talet. Dessutom är 50-åringarna mer bukfeta.
I slutet av 1960-talet startade en stor undersökning om kvinnors hälsa vid Göteborgs universitet. 2004 plockade Cecilia Björkelund, professor i allmänmedicin och Lauren Lissner, professor i epidemiologi, in en ny grupp kvinnor, 38 och 50 år gamla för att kunna göra jämförelser.
Något man tittat på är kvinnors fetma. Men den förväntade fetmaexplosionen har uteblivit, åtminstone bland 38- och 50-åringarna. De väger visserligen mer - men är samtidigt längre - så BMI, kroppsmasseindex, har inte förändrats.
Varför?
- Motion är en del av svaret. Kvinnor motionerar mycket mer på sin fritid, säger Cecilia Björkelund, som också tror att en orsak kan vara att kvinnor är så upptagna att de helt enkelt inte hinner gå upp i vikt - jobb, hem och barn tar all tid.
Däremot har bukfetman bland kvinnor ökat något bland 50-åringarna. Samtidigt har rökningen, som är en riskfaktor för bukfetma, gått ner. Likaså blodtryck och värdena för blodfetter. Men trots bättre värden är kvinnorna i den senaste studien mycket mer stressade än de kvinnor som var 38 och 50 år 1968-1969. Att ge siffror på ökad stress är svårt - det är en upplevd känsla.
- Men kvinnorna var oerhört säkra på hur mycket eller lite stressade de var. Och det handlar om en signifikant ökning, säger Cecilia Björkelund.
Frågan är varför - och hur det går ihop med att blodtrycket samtidigt har sjunkit.
Är det farligare att vara stressad än överviktig?
- Det beror på var fettet sitter och hur mycket det handlar om. Generellt är fett på höfter och lår inte lika farligt som bukfetma. Men ökad stress och ökad bukfetma, hänger det samman och hur? Det vet vi inte, säger Cecilia Björkelund.
Man vet att hormonet kortisol, som utsöndras vid långvarig stress, kan styra om fettet till magen. Mycket bukfett ökar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom med mellan 40 och 45 procent. Det är slutsatsen av en stor amerikansk studie där forskarna har mätt fettet i stället för att räkna ut BMI.
Bukfetma har tidigare varit en typisk "manlig" fetma men nu tror forskarna att kvinnors liv - med ännu mer upplevd stress än männen - kan vara en förklaring till att kvinnor blir fetare runt magen. "Fördelen" med bukfetma är att magen i regel är det första som försvinner vid viktnedgång. Men det är en "manlig" sanning. Kvinnors bukfetma är för ny för att man ska veta hur den fungerar.
Bara att genomföra undersökningen visar på ett resultat i sig: kvinnor har i dag betydligt svårare att hitta tid till att svara på frågor och gå på hälsokontroll.
- Vi hade en person avsatt bara för att ringa på kvällstid. Det var "ring senare, nu nattar jag barnen" och "kan ni ringa på lördag i stället?", säger Cecilia Björkelund.
Sedan slutet av 1960-talet har en 1 462 slumpvis utvalda kvinnor i åldrarna 38-60 år följts av forskare vid Göteborgs universitet. Under åren har kvinnorna fått svara på frågor om sina liv och genomgå hälsoundersökningar.
2004 plockades en ny grupp kvinnor, 38 och 50 år gamla in i studien. Tanken var att jämföra den gruppen med samma åldersgrupp från starten, för att kunna se förändringar. Intervjuerna avslutades i höstas och nu görs analyserna.
När den första undersökningen gjordes arbetade 40 procent av kvinnorna i hemmet. I dag yrkesarbetar i princip alla. Då låg deltagandet i studien på 90 procent. Den senaste fångade 60 procent (ca 500 personer) av det representativa urvalet kvinnor. Det kan alltså vara så att de som har högst BMI eller är mest stressade inte har deltagit i studien.
