Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Eleverna kan tappa sugen om felräkningar rättas, menar en rektor i Göteborg. Bild: Gorm, Kallestad
Eleverna kan tappa sugen om felräkningar rättas, menar en rektor i Göteborg. Bild: Gorm, Kallestad

Kritisk mamma får stöd i debatt om matteundervisning

Att inte rätta felräkningar är ett svek mot eleverna. Det menar Liberalernas skolexpert Isak Skogstad.
– Det är dumdristigt och kontraproduktivt, säger han.
Socialdemokraternas skolpolitiker Gunilla Svantorp tycker att lärarna ska få bestämma själva.

GP-artikeln om en mamma som upptäckte att hennes dotter i första klass inte fått några som helst rättelser på sina matteuppgifter, trots att nästan allt var ofullständigt eller fel, väcker uppmärksamhet.

Isak Skogstad, skolpolitisk expert hos Liberalerna och kolumnist på GP:s ledarsida, är en av dem som reagerat.

– Det är dumdristigt och kontraproduktivt. En lärares roll är att undervisa eleverna, hjälpa dem att lära sig mer och bli bättre, säger han.

LÄS MER: Skolan struntade i att rätta dotterns felräkningar

Den aktuella läraren uppgav att alla kollegor gör på samma sätt och skolans rektor skrev i ett mejl till mamman att eleverna ”tappar sugen” av rättelser. Isak Skogstad säger att han känner igen vad han kallar ”hatet mot den röda pennan” från andra skolsammanhang.

Inlärning kommer först

– Det har funnits en idé i pedagogskrået om att barn skulle fara illa av att bli rättade, att det dödar elevernas lust att lära. Men i själva verket visar internationella studier att inlärning föregår motivation. När man lär sig något nytt och kan visa det exempelvis på ett prov, det skapar motivation hos eleven.

Isak Skogstad (L) och Gunilla Svantorp (S). Bild: GP/Riksdagen
Isak Skogstad (L) och Gunilla Svantorp (S). Bild: GP/Riksdagen

Isak Skogstad talar om ”ett regelrätt svek mot eleverna”.

– Jag förstår att det kan ta emot att rätta en sjuåring, men tänk om man inte gör det. Om eleverna hamnar efter från början är risken stor att de senare misslyckas i skolan.

Han säger samtidigt att de idéer han kritiserar verkar vara på väg bort.

LÄS MER: Barnen får rätt efter stadens miss – men problemen är kvar

–Jag tror att det här inte är lika vanligt i dag som under min grundskoletid på 90-talet. Allt fler inser vikten av ämneskunskap. Men GP-artikeln är en viktig påminnelse om att det än i dag florerar teorier och metoder som är felaktiga och riskerar vara destruktiva.

”Det kommer med tåget efteråt”

Gunilla Svantorp (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott, säger att hon inte vill kommentera fallet i Göteborg.

– Det är en arbetsmetodfråga som de får diskutera i skolan.

Är inte det här en skolpolitisk fråga?

– Jo, fast vi ska inte vara inne i klassrummet. Det är lärares och rektorers uppgift. Vi stiftar lagar och ger resurser.

Hur ser du på lärarens roll – ska hon eller han vara en auktoritet eller någon som hjälper eleverna att hitta fram själva?

– Jag är ju folkhögskollärare så det att klart att jag tycker att det sistnämnda är det viktiga. Man måste skapa en relation till dem man ska undervisa. Annars får du inga goda resultat.

Även på lågstadiet?

– Vill man ha goda resultat är det klart att man ska uppmuntra det som är bra, det som funkar. Då kommer det som inte funkar med tåget så att säga efteråt, säger Gunilla Svantorp.

LÄS MER: Skolvalet: Majoritet har inte fått igenom överklagan

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.