Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/5

"Kritiserar man hamnar man i frysboxen"

Fram till september i år har över 1 000 sjukskrivningar gjorts, och många slutar innan de jobbat ett år - bara på häktet i Göteborg. Nu berättar anställda om krisen i Kriminalvården och hur situationen är "ohållbar". – Ingen vågar kritisera myndigheten, eller påtala problem externt för då hamnar man i frysboxen, säger en anställd som GP pratat med.

Kriminalvården är en av Sveriges största myndigheter, med en budget på omkring åtta miljarder kronor. Kriminalvårdsutbildningen är obligatorisk för personer som vill ha en fast anställning inom myndigheten och pågår under 20 veckor. 

Utbildningen kostar runt 300 000 kronor per anställd enligt utbildningsenheten på Kriminalvården – en kostnad som skattebetalarna står för.

"Situationen är ohållbar"

Trots den omfattande och kostsamma utbildningen slutar många innan de jobbat ett år. Enligt Kriminalvården fullföljde 49 personer utbildningen vid häktet i Göteborg under 2016. Av dessa har sju personer redan avslutat sin anställning på häktet.

– Situationen är på alla sätt ohållbar för oss, säger en anställd på häktet i Göteborg till GP.

På häktet i Göteborg har det skett 1 400 sjukskrivningar under perioden januari-september, vilket framgår av vaktlistorna hos verksamheten. Med sjukskrivningar menas enskilda sjukdomstillfällen - inte personer. 

LÄS OCKSÅ: Häktets sjukvårdspersonal ingrep inte

– En tidigare fackordförande gjorde en undersökning och plockade fram siffror som visade att hälften av alla utbildade hade slutat inom loppet av ett år, säger en anställd på häktet till GP.

Under 2015 slutade tolv personer på häktet i Göteborg och gick till andra arbeten, utanför myndigheten. Fram till november 2016 har 31 personer avslutat sin anställning på häktet, enligt fackföreningen SEKO.

För de anställda leder den massiva personalomsättningen till att arbetsgrupper blir otrygga och att nya vikarier inte är insatta i verksamheten.

– Det blir ingen trygghet i verksamheten och på avdelningarna. Kolleger som slutar ersätts hela tiden av helt nya personer, vilket gör att det aldrig blir en sammansatt arbetsgrupp. Sedan lär vi ständigt upp nya personer i arbetet, som slutar kort därefter, säger en anställd på häktet till GP. 

Tredubblad personalomsättning

Personalomsättningen har tidigare år på häktet i Göteborg varit stadig, omkring sex procent per år har valt att avsluta sin anställning för att påbörja ett arbete utanför häktet.

Under 2016 har personalomsättningen fördubblats – hittills i år har tolv procent valt att avsluta sin anställning. Låga löner och dåliga arbetsförhållanden är en stor del i varför många väljer att sluta, enligt flera medarbetarundersökningar som facket gjort 

Enligt Leif Kyldal, som är fackordförande i SEKO på häktet och skyddsombud, stämmer bilden av kaos som de anställda larmat om. Enligt honom ska häktet bara i år ha minst 40-50 personer som jobbat över 100 timmar övertid. 

– Det är nästan en tredubbling i personalomsättningen, om man tittar på statistiken. Hittills i år har 31 personer slutat, men siffrorna är egentligen ännu värre. Räknar man med interna flyttar till andra anstalter eller häkten, är det ännu större siffror. Det är en massflykt, säger han. 

Chefer skyddar chefer

Leif Kyldal har, som fackordförande och skyddsombud, pratat med mängder av kolleger som larmar om svågerpolitik, indragna ledigheter och dåliga arbetsförhållanden.

– Exempelvis har vi i vårt avtal att vi har rätt till ledighet om en närstående dör eller blir väldigt sjuk. Det finns flera exempel på när folk fått ledighet indragen när de varit på väg att besöka döende familj, säger han.

Vidare berättar han om en kultur där man skyddar sina egna, att chefer skyddar chefer. 

LÄS OCKSÅ: Sexuella trakasserier tystas ner

Men ett stort problem, enligt de anställda, är också att de känner att de inte kan uttrycka kritik utan att straffas för det, enligt Kyldal.

– Ingen vågar kritisera myndigheten, eller påtala problem externt för då hamnar man i frysboxen, säger en anställd som GP pratat med.

"Frysboxen" innebär att man antingen får en erinran eller varning, eller mister chansen till semester eller löneförhöjning. Leif Kyldal bekräftar bilden av konsekvenser när man opponerar sig mot chefer eller ledning. 

– Påtalar man problem eller larmar om något, så tystas det ner med "det löser vi internt, det fixar vi på avdelningen". Går man vidare uppåt, då blir man förflyttad, får sämre löneutveckling eller på annat sätt illa åtgången, säger han. 

Häkteschefen: "Vi tar kritik på allvar"

När GP pratar med den tillförordnade häkteschefen i Göteborg, Per Wernersson, och presenterar den informationen som framkommit i samtalen med anställda och genom beslut, anser han inte att all kritik är befogad. 

– Vi tar kritik på allvar om det framförs, och för vår del är det självklart att vår kompetenta personal ska ha så bra förutsättningar som möjligt för sitt uppdrag. Så vi lyssnar på kritiken och jobbar med att förbättra om det är eventuella brister man har synpunkter på, säger han.

När det gäller övertiden och att man bryter mot de timmar som är stadgade för arbete och vila, medger Per Wernersson att de ibland akut måste kalla in personal.

– Ja, det är bara att hålla med. I perioder är det ansträngt, men det här är också en händelsestyrd verksamhet. Vi har tagit över polisens anhållan, vilket gör att antalet sjuktransporter och sjukhusvistelser ökar. Och det påverkar övertidsuttaget. Men att det varit en ansträngd period, det håller jag med om, säger han. 

Per Wernersson medger att det inte är bra med den många övertiderna, men att de jobbar aktivt med att minimera timmarna.

– Vi arbetar med att få bort så mycket som möjligt, men att helt kunna i en verksamhet som vår, är tyvärr omöjligt, säger han. 

Inget fog att känna oro

När GP presenterar informationen att de anställda upplever att de inte kan uttrycka kritik och inte vågar opponera sig, ser Per Wernersson ingen anledning till att man ska känna så.

– Det är djupt olyckligt om man känner så. Det finns inget fog för det, om det är en gammal bild som gör att man känner så eller att det har varit så förut, det vet jag inte, säger han.

"Kriminalvården är en sekt"

Leif Kyldal menar att det är svårt att larma inom Kriminalvården, och framför allt häktet i Göteborg.

– Klagar vi till närmaste chef, så tystas det ner för denne vill inte få det att se ut som att det saknas kontroll. Klagar vi till regionen, tystas det ner för att regionchefen inte vill se dålig ut. Och så håller det på, Kriminalvården är som en sekt, säger han. 

Han har larmat till högre ort om missförhållanden inom myndigheten, men straffades då med en förflyttning - och problem togs inte tag i. Nu frågar sig Leif Kyldal och hans kolleger om det är den här Kriminalvården man vill ha.

– Är det den här Kriminalvården som riksdagen vill ha? Är det såhär det SKA vara? När man pratar om statliga myndigheter, så ska ju det vara garanten för allt som är bra med Sverige. 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.