Kritik mot uteblivna skadestånd

ANNONS
|

Bakgrunden är ett uppmärksammat rättsfall i Norrköping, där mamman till en mördad flicka utdömts skadestånd på drygt 172 000 kronor.

Eftersom gärningsmannen inte kunde betala själv, vände sig mamman till statliga Brottsoffermyndigheten för att få ersättning av staten.

I praktiken visar det sig dock att de summor som betalas ut av staten ofta är lägre än de utdömda skadestånden. Summan landade senare på drygt 39 000 kronor, när Brottsoffermyndigheten gjort sin bedömning.

Myndigheten har ett annat regelverk ta hänsyn till, den så kallade brottsskadelagen.

– Brottsskadeersättningen är en typ av ersättning som man kan få om man utsatts för brott men inte fått full ersättning från annat håll. Vi betalar aldrig ut skadestånd, säger Ulf Hjerppe, jurist och informatör på Brottsoffermyndigheten.

ANNONS

Gör oftast samma bedömning

Han tillägger att myndigheten i de flesta fall av personskador och kränkning gör samma bedömning som domstorna.

Men i ungefär 300 fall av totalt 10 000, kommer myndigheten fram till andra summor, antingen höjda eller sänkta.

– Man ska också komma ihåg att ett brottsoffer senare har rätt att kräva gärningsmannen på resterande belopp. Utdömda skadeståndskrav ligger kvar så länge man lever, säger Ulf Hjerppe.

"Inte tillfredsställande"

Men detta system tycker inte Dan Kihlström (KD) är tillfredsställande.

– När domstolen har dömt ut ett visst skadestånd är det märkligt om man sedan inte har rätt att få detta. Det är inte rimligt att brottsoffret eller dess anhöriga ska riskera att återigen drabbas, menar han.

Kihlström vill att regeringen överväger möjligheten att anhöriga till gärningsmannen ska ta över skadeståndskraven, eller att staten bättre förbereder sig på att betala skadestånd till brottsoffer längre fram i tiden.

ANNONS