Just när flera landsting i Sverige är i färd med att starta screening för att hitta coloncancer i befolkningen växer kritiken mot andra screeningmetoder som mammografi och PSA-provtagning för att avslöja prostatacancer.
–Vi kan börja med själva ordet, sade läkaren John Brodersen känd screeningskeptiker från Köpenhamns Universitet. Ordet leder tanken till avbildning, men det handlar ju inte alls om det. Det handlar om att i en hel befolkning sålla fram de sjukdomar man letar efter.
Bristande information
Brodersen och flera kritiker med honom menar att allmänheten inte på ett korrekt sätt informeras om de för- och nackdelar som finns förknippade med tekniken. Friska människor som inbjuds till olika screeningprogram ser på undersökningen som en slags hälsokontroll utan några negativa bieffekter alls.
Vid den pågående Riksstämman för landets läkare visade Brodersen på siffror som patienterna sällan får se. Att 2 000 kvinnor behöver undersökas regelbundet under tio år för att rädda en kvinna från att dö i bröstcancer. Samtidigt kommer tio friska kvinnor av de 2 000 att bli behandlade i onödan efter en felaktig diagnos. Ytterligare 200 av de 2 000 kommer att få falskt alarm med allt vad det innebär av ovisshet.
Den mycket omfattande provtagningen av PSA-nivåer utanför de vetenskapliga studier som nu genomförs kritiserades i mycket skarpa ordalag. Bara i Stockholm gjordes förra året 140 000 PSA-tester.
– Ett klart underbetyg åt svensk läkarkår, menade professor Jonas Hugosson som själv leder de svenska studierna med PSA-provtagning av män. Så får det inte gå till.
Ingela Krantz från Skaraborgsinstitutet menade att den närmast hejdlösa PSA-provtagningen var ett tecken på ett totalt sammanbrott i kommunikationen mellan patient och läkare.
–Om inte allmänheten och inte ens läkarkåren kan eller vill kommunicera både för- och nackdelar med screening, ja då är det ett sammanbrott Och vem tar ansvar för att kvalitetssäkra det vi gör, att följa upp vad vi åstadkommer, frågade hon.
Krantz menade också att det inte kan vara en rättighet eller skyldighet för varje doktor i varje hörn av landet att genomföra PSA-tester. Hon ansåg att ansvaret borde läggas på myndighetsnivå.
”Kan inte backa”
Vid det mycket välbesökta mötet efterlyste flera allmänläkare hjälp och vägledning. Flera var också kritiska mot vårdvalssystemet som gör att patienter som nekas PSA, eller där doktorn ifrågasätter nyttan av testen, hotar med att lista sig på någon annan mottagning. Problemet är att många patienter ser screening som en del i en hälsokontroll, man förstår inte eller tar inte till sig de uppenbara nackdelar som finns.
–Man kan inte backa från screeningprogram som redan är införda, det är långa, långa åtaganden. Så det handlar om att tänka till innan man inför nya program, menar Ingela Krantz. Om det fanns helt invändningsfria och betydligt mer finmaskiga metoder än i dag vore det en helt annan sak.
Årligen insjuknar 680 000 män och 221 000 dör i sjukdomen.
Motsvarande siffror för Sverige är cirka 8 800 och 2 500 dödsfall.
PSA – blodprov som mäter halten av prostataspecifikt antigen vilket ger ett mått på aktiviteten i prostatakörteln.
Screening = undersökning av stora befolkningsgrupper
