I flera år har Norra Hisingens stadsdelsförvaltning haft ekonomiska bekymmer och i fjol togs flera sparpaket. I december rapporterade GP om att Norra Hisingen riskerade ett underskott på över 100 miljoner kronor under 2019.
Men sedan dess har det ekonomiska läget har vänt. Det visar förvaltningens uppföljningsrapport.
Efter augusti månads slut är nu resultatet på 18,3 miljoner kronor bättre än budget. Prognosen vid årsskiftet är åtta miljoner kronor mer än budgeterat.
Camilla Blomqvist, stadsdelsdirektör vid Norra Hisingen, säger att fjolårets sparpaket, fattade under det tidigare rödgröna styret, nu har fått effekt.
– Vi har hängt i åtgärderna. Det viktigaste har varit att vi följt upp dem så systematiskt.
Förvaltningen har sett över lokalerna och administrationen och skurit ned på fritidsverksamheten. Biståndsbedömningen har också blivit snävare. Dessutom har personalstyrkan bantats.
LÄS MER: Norra Hisingen i fortsatt ekonomisk kris
LÄS MER: Norra Hisingen får lösa krisen på egen hand
Mellan augusti 2018 och augusti 2019 har antalet tillsvidareanställda minskat med 56 personer och de tidsbegränsade anställningarna har blivit 68 färre.
– Det är klart att verksamheten har påverkats när vi sett över ekonomin, men vi har också arbetat med förändrade arbetssätt och jobbat mer flexibelt, säger Camilla Blomqvist.
Jens Adamik (L), ordförande i Norra Hisingens stadsdelsnämnd, säger att den ekonomiska ljusningen beror på att förvaltningen har jobbat hårt, strategiskt och långsiktigt det senaste året.
Han säger att förvaltningen har fått tid på sig att ta fram effektiva arbetssätt och arbeta långsiktigt med de tidigare åtgärdspaketen, utan att nämnden har lagt på dem ytterligare besparingspaket.
– Samtidigt har vi jobbat hårt i nämnden för att hålla budgeten ska vara en sak som ska vara i fokus.
Han menar att förvaltningen har kunnat bibehålla den höga kvaliteten samtidigt som man har sparat. Samtidigt som tillgängligheten för fritidsverksamheten har försämrats, har man exempelvis lagt om verksamheten för att fokusera mer på planerade aktiviteter, enligt Jens Adamik.
– Det här har också bidragit till effektivare arbetssätt.
Han säger också att hemtjänsten nu planeras bättre, att personalens rutter är mer samordnade.
– Personalen gör mer utan att de springer fortare, för att vi tänker bättre. Det är så den privata sektorn jobbat länge, säger Jens Adamik.
"Ser oroande ut"
Nämndens andre vice ordförande Mikael Wallgren (V) säger att det är bra att ekonomin nu ser bättre ut.
Han ser dock att det till stor del beror på tillfällig statlig finansiering, och menar i linje med sitt parti att skatten bör höjas för att säkra en mer långsiktig finansiering.
Han säger att han står bakom en del av de förändringar som har gjorts, medan han velat riva upp andra – som att slopa den särskilda verksamheten som riktades till äldre ungdomar.
– Men var är utvärderingen av de långsiktiga konsekvenserna av att personalen får springa snabbare? Det ser oroande ut inom hemtjänsten.
Mikael Wallgren befarar att arbetsmiljön har försämrats, eftersom tillsvidareanställningarna minskat samtidigt som timanställningarna blivit fler.
– Och sjukfrånvaron ökar för första gången på länge. Den har inte ökat så mycket, men det tar ett tag innan en tuffare arbetsmiljö slår igenom på sjukfrånvaron.
LÄS MER: Mångmiljonhål i budgeten för Norra Hisingen
Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.
Kommentarer
Kommentera artikeln
Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.