Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Akut personalbrist gör att ett krisavtal inför på häktet i Göteborg. Erfaren personal som säger upp sig gör att 50 personer måste anställas omgående. Bild: ADAM IHSE / TT
Akut personalbrist gör att ett krisavtal inför på häktet i Göteborg. Erfaren personal som säger upp sig gör att 50 personer måste anställas omgående. Bild: ADAM IHSE / TT

Kriminalvården inför ett krisavtal på häktet i Göteborg

Kriminalvården inför ett krisavtal på häktet i Göteborg på grund av akut personalbrist. Massuppsägning hos personalen gör att över 50 personer måste anställas omgående.
– Det är illa naturligtvis och en kortsiktig åtgärd, säger Per Björkgren, chef för Kriminalvården region väst.

Erfaren personal som säger upp sig, dubbelbeläggningar och ung, outbildad personal som tas in i stället. Den akuta personalbristen har gjort att ett krisavtal införts på häktet i Göteborg, vilket SVT först skrev om.

Åtgärden är mycket ovanlig. Sedan häktet öppnades 1967 har ett krisavtal endast införts en gång tidigare, det var 2018, enligt fackförbundet Seko.

– Det är många som är unga och omogna som anställs och dessutom utan utbildning vilket är en stor säkerhetsrisk, både för dem själva och för de intagna, säger Stefan Römer, ordförande för Seko Kriminalvård väst, till SVT.

Massuppsägning hos personalen

Krisavtalet gäller under sex månader och har tagits fram på nationell nivå för att kunna finnas till hands i olika delar av landet där Kriminalvården har akuta bemanningsproblem.

På häktet i Göteborg är läget nu så allvarligt att 55 personer måste anställas omgående, och 15 personer går in tillfälligt för att stötta upp den mest akuta bristen. Samtidigt har nästan 60 personer sagt upp sig sedan årsskiftet, enligt fackförbundet Seko.

– Det är illa naturligtvis. Det viktigaste framöver blir att behålla den personal vi har och utbilda fler. Vi utbildar vår egna personal men har inte klarat av att grundutbilda i den takt vi normalt gör, säger Per Björkgren.

En utbildningsskuld efter pandemin är enligt Per Björkgren orsaken till personalbristen, tillsammans med ett högt tryck på anstalten.

– Det har varit en hög arbetsbelastning på häktet i Göteborg, dels på grund av pandemin men också på grund av en otroligt stor press att klara av en ökad beläggning. Det finns inga lufthål i häktesverksamheten, just nu är det fullt hela tiden, säger han.

Men fackförbundet håller inte med om att pandemin skulle vara orsaken. De hävdar att problemen med att behålla personal på häktet i Göteborg sträcker sig flera år tillbaka i tiden och grundar sig i ett arbetsmiljöproblem.

– Vi får titta på hur vi ska få personalen att stanna. Det är klart att arbetsmiljön är en viktig fråga och en hög omsättning av personal är inte optimalt om anställda ska trivas. Vi vill också titta på individens möjlighet till karriär och utvecklingsmöjligheter inom Kriminalvården, säger Per Björkgren.

Skeptiska till politikernas förslag

Både Stefan Römer och Per Björkgren ifrågasätter partiernas fokus på hårdare och längre straff under valrörelsen och menar att det inte fungerar med redan överfulla anstalter.

– Det är viktigt att politikerna förstår att saker och ting hänger ihop och kopplar varje lagstiftning till hela rättsprocessen. Det är vi som ska anpassa lokalerna efter antal häktade och intagna och det är inte lätt att få ihop med de längre strafftider som föreslås i politiken, säger Per Björkgren.

– Fler ska in på anstalt och det satsas pengar på åklagarsidan men de styrande har inte tänkt banan ut. Vart ska alla intagna ta vägen när det är överfullt redan nu och de nya anstalterna är flera år bort? frågar sig Stefan Römer till SVT.

LÄS OCKSÅ: Livstidsdömde gängledaren Sebastian Jobe hålls isolerad

LÄS OCKSÅ: Därför talar partierna så mycket om häktningar

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.