–Då först tror och hoppas jag att vi har ett enhetligt och systematiskt sätt att göra det på, säger Karin Pleijel (MP), kommunalråd med ansvar för Göteborgs skolor.
Vem är nyanländ?
Svaret kan variera beroende på i vilket sammanhang frågan ställs.
Från och med årsskiftet definierar skollagen vilka elever som ska avses (se faktaruta). Tidigare kunde svaret variera från kommun till kommun.
Definitionen i lagen öppnar för möjligheten att på ett enhetligt sätt särredovisa nyanlända elevers betyg i statistiken, både lokalt och nationellt, på samma sätt som man sedan länge gör med pojkar och flickor.
Enligt Karin Pleijel har skolor i Angered och Östra Göteborg fört statistik över nyanlända elevers resultat tidigare. Men den har inte varit officiell och inte alltid möjlig att jämföra med annan statistik, bland annat eftersom man saknat ett gemensamt synsätt om vilka elever som hör till gruppen.
–Det är viktigt att stadsdelarna kan göra en träffsäker analys. Det är där man har förmågan att fatta beslut om vilka insatser och åtgärder man ska sätta in för att nå full måluppfyllelse. I det arbetet är en särredovisning självklart en viktig del, säger Pleijel.
Hur kommer ni använda särredovisningen?
–Det är viktigt för oss att förstå siffrorna vi ser och också få en bakgrund och förståelse för att stadsdelarna behöver göra insatser för de här eleverna. Resultatet blir också ett viktigt verktyg för att se vilka åtgärder som krävs på olika skolor. Den blir värdefull för oss på samma sätt som för skolorna även om en siffra sällan säger hela sanningen.
Ser du några nackdelar?
–Nej, egentligen inte. Jag tycker att man måste använda alla verktyg man kan för att kunna göra verksamheten träffsäker. Somliga skulle väl kunna spekulera i att man kommer kunna skylla ifrån sig, men jag ser det inte så. Jag ser den i första hand som en viktig del i en analys.
Kommer man vilja särredovisa andra grupper också?
–Det tror jag inte. Nej, jag har inte sett några tecken på att det finns sådana tankar.
Behovet av att kunna särredovisa nyanlända elevers resultat, på ett mer träffsäkert sätt än tidigare, har ökat efter tillströmningen av nyanlända elever. Det hänger också ihop med de handlingslinjer som kommunstyrelsen antog i december, som bland annat syftar till att integrera nyanlända i fler skolor och stadsdelar än tidigare, säger kommunalrådet.
–Nu har vi en definition att hålla oss till. Vi kommer använda den, och rätta oss efter den, i alla våra verksamheter.
I sammanhanget betonar Pleijel också att det är viktigt att alla elever utmanas på den nivå de befinner sig.
–Kommer man i årskurs nio är det väldigt svårt att nå målen jämfört om man börjar i sexan. Kommer man dessutom från studieovana hem är det också svårare, oavsett från vilken del av världen man kommer. Det är viktigt att alla får göra sin resa.
Kan särredovisning vara ett verktyg i arbetet att förbättra bilden av skolor med dåligt rykte?
–Ja, det kan den vara. Det kan finnas ett motstånd att ta emot nyanlända om man är rädd för att statistiken visar på en bild av skolans resultat som egentligen inte stämmer.
Liberalernas Helene Odenjung, kommunalråd och ansvarig för skolfrågor inom allianspartierna i Göteborg, välkomnar särredovisningen. Bland annat eftersom det ger en mer rättvis jämförelse, både mellan skolor och för de nyanlända eleverna.
–Men det är viktigt att vi fortsätter ha höga krav och förväntningar på alla elever och att resultat inte förklaras bort på grund av nyanlända, säger hon.
