Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Kallebäcks boende för missbrukare: Fallolyckor vanligast

Sedan Kallebäcks äldreboende för missbrukare öppnade i januari 2015 har 238 avvikelser rapporterats in. Efter GP:s artiklar följer nu Inspektionen för vård och omsorg, IVO, verksamheten vid boendet.

Ann Svensson är chef vid IVO:s enhet som kontrollerar kommunal äldreomsorg och hälso- och sjukvård i regionen.

– Vi följer naturligtvis Kallebäcks äldreboende utifrån den information som framkommit i media. Vi har valt att först avvakta den egenkontroll som kommunen är skyldig att göra. Är det så att det sedan utifrån våra frågor visar sig att utredning och åtgärder inte är genomförda, så får vi agera utifrån det, säger hon.

GP har gått igenom de avvikelser som alla kommunala boenden är skyldiga att rapportera för att förebygga felbehandling, skador och ohälsa hos de boende. Sedan Kallebäck öppnade i januari 2015 har 238 avvikelser registrerats. 

LÄS MER: Larm och hot och våld avfärdas

BOENDE: "Det har gått för långt"

Syftet med hem som Kallebäck är att tillhandahålla ett värdigt liv för äldre människor som trots upprepade insatser inte kan eller har kunnat lämna sitt missbruk. Bland avvikelserna är fallolyckor i majoritet liksom på många andra äldreboenden. Men på Kallebäck är alkohol är tillåtet och vissa fallolyckor har skett i samband med berusning.

LÄS MER: Så ska personal skyddas från hot och våld

Den näst största gruppen av avvikelser handlar om mediciner. De omfattar alltifrån utebliven medicinering till dubbelmedicinering och brukare som vägrar ta sin medicin. Ett exempel som sticker ut jämfört med andra äldreboenden är en händelse förra sommaren då en boende stod i köket och delade ut narkotikapreparat till två andra boenden. Personen stoppades och hänvisades in på rummet av personalen. 

Bland avvikelserna finns även två rapporter där bristen på personal ska ha vållat boende lidande. I ett fall har en brukare inte kunnat åka till sjukhus som planerat och i ett annat fall har en brukare inte fått den omsorg den har rätt till. Åtta rapporter handlar om hot och våld mellan brukare, från brukares anhöriga och besökare till boenden samt mot personal.

En viktig del av vården och omsorgen av de boende är trygghetslarmen. Ett dödsfall som väckt frågor bland personalen, men inte finns med bland avvikelserapporterna, handlar om en kvinna som saknade larm. 

– Min bild är att hon blev av med larmet för att hon larmade för ofta och för ingenting. När jag fick reda på att det hade inträffat ett dödsfall på natten och att det var hon blev jag jätteupprörd. Ett larm hade kanske kunnat hjälpa henne den natten, säger en bland personalen.

Verksamhetschefen Malin Östling avvisar uppgifterna om att kvinnan skulle ha blivit av med sitt larm på grund av överanvändning och betonar att alla som vill får ha trygghetslarm. 

– Beslutet att ta bort larmet var, enligt journalanteckningarna, ansvarig sjuksköterska och social dokumentation, okomplicerat och skedde i samråd med kvinnan för att hon behövde komma upp ur sängen oftare och röra på sig, säger hon.

Av obduktionsprotokollet framgår att personalen uppmärksammat att kvinnan drack stora mängder vodka kvällen innan den natt hon hittades avliden på sitt rum. 

Koncentrationen av de narkotikaklassade läkemedlen kvinnan ordinerats var normala men promillehalten var hög. Rättsläkarna slår fast att fynd och omständigheter talar för att hon dött av sitt missbruk.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.