Köttet bort från skollunchen

ANNONS
|

Västra Götalandsregionen finansierar därför flera projekt för att minska klimatpåverkan från våra måltider. Bland annat presenteras nu den nya organisationen Måltid Sverige och ett nytt beräkningsverktyg där måltidsplanerare inom skolan kan se hur olika råvaror och rätter påverkar klimatet.

–Vi hoppas att andra regioner också vill vara med och satsa på bättre måltider, säger Berit Mattsson, miljöstrateg på Västra Götalandsregionens miljöavdelning.

Offentliga organisationer, däribland tolv kommuner I Sverige, deltar i projektet. Göteborgs stad är en av kommunerna.

–Kunskapen om råvarors klimatpåverkan har funnits länge, men det är först nu som varje storkök själva kan jämföra olika alternativ med vårt räkneverktyg. Tidigare var man tvungen att vara expert, säger Britta Florén, projektledare på SP Sveriges tekniska forskningsinstitut.

ANNONS

Matservering i offentlig sektor riktar sig inte bara till barn, men skolmaten utgör en majoritet av måltiderna. Dessutom kan det vara svårare att introducera linser och bönor till äldre personer som varit vana att äta kött.

Läs också: Pannkakor togs bort från menyn

Bakom satsningen ligger också Livsmedelsverkets uppdaterade kostråd som bland annat innebär att inte äta överdrivet mycket kött, och andra miljöanpassade råd. Allt det här har matserveringar i offentlig sektor jobbat med under lång tid och nu är det dags för nästa steg: att införa klimatsmarta menyer. Köttmängderna ska minskas, framför allt nötköttet, helst till förmån för vegetariska proteinalternativ som linser, bönor och ärtor eller åtminstone fisk, fågel och fläsk. Pasta och potatis är bättre än ris.

–Att bara byta ut nötköttet i grytan mot fläskkött ger en stor klimatvinst samtidigt som maten fortfarande är bekant för de äldre, menar Britta Florén.

Läs också: Vegetariskt är biffen på Brännö

Strategin hos Måltidsservice i Västra Göteborg är att menyn ska följa barnen upp i åldrarna i stället för att plötsligt dra ner på köttet i alla skolor. Det finns nämligen exempel där drastiska förändringar lett till protester.

Samtidigt finns det andra exempel som lyckats med större förändringar. I Borås och Härryda har hamburgaren ersatts med en torskburgare, vilket skar ned klimatpåverkan till en tiondel jämfört med nötköttsburgaren.

ANNONS

–9 000 portioner på en dag, rätten serveras några gånger på ett år. När man räknar på det här så blir det ganska stora utsläppsminskningar, konstaterar Britta Florén.

Västra Götalandsregionens miljönämnd bekostar hälften av projektet ”Lätt att välja rätt” tillsammans med tolv storkök över hela Sverige. Arbetet syftar till att både kommunala och privata storköksverksamheter lättare ska kunna planera och servera näringsriktig och prisvärd mat som också är bra ur ett klimatperspektiv.

Med hjälp av ett beräkningsverktyg kan måltidsplanerare genast se olika råvaror och maträtters klimatpåverkan. I pilotprojektet har bland annat Västra Götalandsregionen, Göteborgs stad och Borås stad deltagit.

Nu ska kunskapen spridas till alla svenska matserveringar i den offentliga sektorn. Målet är att visa vägen för hållbara matvanor och minska klimatpåverkan från de dagliga tre miljoner måltider som serveras.

ANNONS