Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Kö till rättegången mot Gillberg

Göteborg: Plakaten var fler än demonstranterna, men budskapet var tydligt. "Stoppa häxprocessen", skanderade professor Christopher Gillbergs anhängare när rättegången mot honom inleddes på tisdagen.
Det blev lätt tumultartat när ett hundratal personer på tisdag morgon försökte få plats i en rättssal som bara rymde 30. Flera organisationer hade uppmanat sina medlemmar att på plats i rättssalen ge moraliskt stöd till Christopher Gillberg, åtalad för tjänstefel sedan han trots flera domar i kammarrätten vägrat lämna ut forskningsmaterial.
Också universitetets rektor Gunnar Svedberg och styrelseordföranden Arne Wittlöv har enligt åklagare Kerstin Skarp gjort sig skyldiga till samma brott, eftersom de inte agerat tillräckligt kraftfullt för att kammarrättens domar skulle åtlydas.

Misstankar om manipulation
På plats i rättssalen fanns även Leif Elinder, särskoleläkare från Uppsala, och Eva Kärfve, socionom och forskare från Lund, vilka begärt att få granska Gillberggruppens forskningsmaterial kring barn med diagnosen damp/ADHD. Elinder och Kärfve misstänker att forskningsmaterialet manipulerats.
Om de har rätt i sina misstankar kan inte kontrolleras eftersom medarbetare till Gillberg uppger att de ägnat en helg åt att strimla alla 22 hyllmetrarna forskningsmaterial. Det rättsliga efterspelet till den händelsen sker separat.
Nu gäller frågan alltså de tre universitetshöjdarnas eventuella tjänstefel. Samtliga förnekar brott.

Dubbel försvarslinje
Att Gillberg vägrat lämna ut forskningsmaterialet torde det dock inte råda någon tvekan om. Hans advokat Monica Rösman har en dubbel försvarslinje. Dels att det hade varit oetiskt att följa kammarrättens domar med tanke på alla garantier om sekretess som getts till de undersökta barnens familjer, dels att Gillberg från hösten 2003 agerat i linje med den förhalningstaktik som då drevs av hans arbetsgivare, universitetet.
Därmed är ansvaret flyttat till rektor. Men enligt Svedbergs advokat har rektor hela tiden haft som ambition och avsikt att följa kammarrättens domar. Gjordes något fel under resans gång så berodde det på att rektor följde råd han fått från sakkunniga. För övrigt diskuterades saken ingående i universitets styrelse.
Och där satt alltså Arne Wittlöv ordförande. Men styrelsen tog bara ställning till vilka förbehåll som skulle gälla för att Elinder och Kärfve skulle få tillgång till materialet, inte till utlämnandet av själva handlingarna. Så Wittlövs advokat förstår inte alls vari tjänstefelet skulle bestå.

Tycker att rättegången kan stoppas
Domstolen har anslagit ytterligare tre dagar åt vittnesförhör. Men rättegången kunde stoppas med en gång, tycker Christina Berggren och 19-årige sonen Marcus från Nossebro, som på tisdagen demonstrerade utanför tingshuset.
- Dom har gjort det dom trodde var bäst för oss, säger Christina om de tre åtalade. God forskningsmoral innebär att man inte ska utelämna sina intervjupersoner.
Egentligen är Marcus en huvudperson i den här striden. Elinders och Kärfves ifrågasättande av Gillberggruppen handlar nämligen delvis om olika syn på orsak till och behandling av överaktiva barn. Marcus har diagnosen svår ADHD, men har med hjälp av ett lätt centralstimulerande medel fått struktur i en tillvaro som tidigare var kaotisk.
- Det känns som om jag fått något att leva för, säger Marcus Berggren, stående under ett plakat med budskapet "Vi kräver journalsekretess".

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.