Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Eva Barron, som arbetar med barn och föräldrar på Stadsmissionen i Göteborg, tar emot i julklappsaffären. Bild: Olof Ohlsson
Eva Barron, som arbetar med barn och föräldrar på Stadsmissionen i Göteborg, tar emot i julklappsaffären. Bild: Olof Ohlsson

Julens överflöd finns inte för alla

Det är på gränsen att hon klarar familjens försörjning och utan välgörenhetsorganisationerna hade det nog varit omöjligt, säger en ensamstående mamma som GP träffat.
– Jag blir jätteglad när de delar ut gratis smakprover som jag kan ta med mig hem och ge till min dotter. Att kunna ge henne något extra.
Allt fler har svårt att få ihop till det allra nödvändigaste och till jul söker tusentals barnfamiljer stöd från Stadsmissionen i Göteborg.

För ett par veckor sedan körde Stadsmissionens julklappsvagn genom Göteborg för att samla in julklappar till barn som lever i fattiga familjer. Nu finns klapparna i en lokal dit föräldrar får komma för att välja något till sina barn.

Det låter lite som Karl Bertil Jonssons jul och faktum är att många familjer i Göteborg är beroende av välgörenhetsorganisationerna för att kunna fira en någorlunda traditionsenlig jul.

– Jag ska få gå dit och välja ut en julklapp till min dotter. Det känns fint att man inte bara får ett paket utan får se efter vad som kan passa till sitt barn.

Det säger en ensamstående mamma som vi träffar hos Stadsmissionen en grå decemberförmiddag.

LÄS MER: Här rullar julklappsvagnen genom Göteborg

Mamman och hennes dotter, som är i mellanstadieåldern, bor i en lägenhet i ett medelklassområde i Göteborg. Hon hade inte haft några ekonomiska problem innan hon blev sjuk och drabbades av utmattningsdepression.

Precis som för så många andra som i dag lever under knappa förhållanden började bekymren när hon blev sjukskriven för tre år sedan.

– Tidigare har jag alltid kunnat göra det jag velat. Nu får jag vända och vrida på varje slant och planera minsta lilla inköp noga , säger hon.

Med sjukpenning, barnbidrag och underhåll har hon omkring 12 000 kronor i månaden att röra sig med. När räkningarna, som bostad och el, är betalda finns omkring 2500 kronor kvar till mat, kläder, hygienartiklar och annat som behövs. Det är en svår ekvation att få det att gå ihop.

– Jag gör allt vad jag kan för att mitt barn inte ska bli lidande för att vi har det fattigt, säger mamman.

Ökande skillnader

Inkomstskillnaderna i Sverige har sedan 1991 ökat mest inom OECD-länderna. Omkring 44 000 barn i Sverige bor i familjer med varaktigt låg inkomst. Dessutom har hemlösheten bland barnfamiljer ökat.

Enligt finansdepartementets långtidsutredning, som presenterades på måndagen, talar mycket för att inkomstskillnaderna kommer att fortsätta öka om inte politiska åtgärder vidtas.

LÄS MER: Var fattig i fem år – nu vill han hjälpa andra

Stadsmissionen har under de senaste åren märkt hur nya grupper i samhället får allt svårare med att få ekonomin att gå ihop. Fattigdomsrapporten 2019 visar att två tredjedelar av dem som söker sig till Stadsmissionen för att få hjälp med mat på bordet är människor med långvarigt försörjningsstöd och de som hamnat mellan stolarna i de svenska välfärdssystemen.

Julen kan vara en tuff tid för dem som lever under knappa förhållanden, säger Eva Barron. Bild: Olof Ohlsson
Julen kan vara en tuff tid för dem som lever under knappa förhållanden, säger Eva Barron. Bild: Olof Ohlsson

Eva Barron är metodutvecklare på Stadsmissionens avdelning för barn, unga och familjer. Hon säger att ett tusentals familjer som söker deras stöd under julen.

– Vi hjälper 800 familjer med gåvor och minst lika många har vi fått neka.

En del är familjer som flytt från sitt land och nyligen kommit till Sverige. En annan stor grupp är föräldrar med psykisk ohälsa och perioder av sjukskrivningar.

– Det är familjer där barn inte kan följa med på skolutflykter för att de inte har råd att köpa gummistövlar eller för att de inte kan undvara den där 20-lappen som det kostar att åka med, säger hon.

LÄS MER: Stadsmissionen larmar: Folk har inte råd med mat

Barnen tar ansvar

Barnen i de här familjerna känner ofta ett tungt ansvar. De vill inte oroa sina föräldrar, som de vet har nog med bekymmer ändå.

– När andra barn kör med sina kickbikes kan de här barnen låtsas att de inte bryr sig och istället dra sig undan socialt.

Deras önskelista kan innehålla det som är självklart för de flesta – som en säng eller en skolväska och allt oftare handlar det om att familjerna behöver hjälp med mat, säger Eva Barron.

– Det blir särskilt tydligt under skollov när inte bamba finns att tillgå. Vi ser också ett ökat behov av vinterkläder.

Aktiviteter som att spela fotboll kan vara en ouppnålig dröm för barn i fattiga familjer.

– Det är för dyrt för många. Terminsavgifter, skor som de snabbt växer ur, benskydd. Barn skyddar gärna sin föräldrar och säger att de ändå inte vill spela fotboll. De kan också säga att de inte behöver ha något kalas när de fyller år.

"Tar emot att be om hjälp"

Mamman och hennes dotter brukar vara med när Stadsmissionen har träffar med olika aktiviteter för familjer som lever under knappa ekonomiska förhållanden. Det är opretentiöst och mysigt, säger mamman.

– Min dotter älskar allt sånt. Hon gillar att vara ute bland folk och göra nya grejer. Här är det inget snack om att vi inte har råd – här är alla lika.

Mamman säger att det hade varit mycket svårare att klara tillvaron om hon inte hade fått hjälp från olika ideella organisationer. Vinterkläderna har de fått genom Stadsmissionen, berättar hon. Hon är också med i Fryshusets grupp för ensamstående föräldrar.

– De ordnade en halloweenfest. Och i somras fick barnen testa på att rida.

Mamman söker medel från olika fonder, som exempelvis Majblomman. Men det tar emot att be om hjälp säger hon.

– Jag har alltid klarat mig själv. Nu måste jag söka hjälp för min dotters skull. Det är inget jag vill skylta med och jag har svårt att förlika mig med situationen. Det är påfrestande för både kropp och själ att vara utelämnad till andras goda vilja.

– Men jag har insett att man kan hamna i fattigdom fortare än man kan ana. Jag hade helt andra planer, så händer något och det spelar ingen roll hur framåt man är.

Knep för att få pengarna att räcka

Det behöver inte synas på utsidan, vem som är fattig eller ej. Mamman är piffigt välklädd i sina secondhand-kläder. Det gäller att var påhittig för att få pengarna att räcka längre än vad de egentligen gör, säger hon.

– Jag har inget emot att handla second hand. Där kan man göra riktiga fynd.

När hon fyller år eller till jul brukar hon önska sig sallad som man kan plocka ihop själv i matbutiken. Hennes kompisar brukar äta det.

Vad gäller maten blir det mycket korv och köttfärs. Inte så mycket frukt och grönsaker, det är för dyrt.

– Min dotter önskar sig alltid hallon eller blåbär. En helg fick hon det. Hon var helt överlycklig och åt dem med andakt. När hon fyller år eller till jul brukar hon önska sig sallad som man kan plocka ihop själv i matbutiken. Hennes kompisar brukar äta det.

Annars handlar det om att passa på att handla när det är extrapriser och köpa varor med kort bäst-före-datum.

– Och ser jag en pantflaska tar jag den, även om jag inte direkt går och letar i papperskorgar. En gång fick jag ett erbjudande om att få en påse skumtomtar mot att en butik fick göra reklamutskick till min mejl. Sådana småsaker. Och jag kan bli jätteglad när de delar ut smakprover på stan som jag kan ta med hem och ge till min dotter. Att kunna ge henne något extra.

Svårt för andra att förstå

Hon möter förvånade miner från vänner och bekanta när hon säger att hon inte har råd med att ta en fika eller äta lunch.

– Jag kan inte lägga en 100-lapp på en lunch för mig, det ska räcka till mat i tre dagar för mig och min dotter. Folk kan säga du måste väl unna dig något. Det handlar om att prioritera, säger de. Jag blir så trött på att folk inte förstår så jag hittar på andra ursäkter.

Att lägga undan lite pengar för att kunna spara till något är en omöjlighet för mamman och hennes dotter. Drömmar sätts på sparlåga, säger hon.

– Vi försöker ändå hålla dem vid liv. Ibland fantiserar vi om vad vi ska göra när vi får pengar. Då kommer vi att göra det och det. Som att sätta upp ljusblå tapeter i dotterns rum – hon önskar sig det, säger mamman.

Julklapparna som samlats in av Stadsmissionen finns nu i en lokal dit föräldrar får komma för att välja något till sina barn, berättar Eva Barron. Bild: Olof Ohlsson
Julklapparna som samlats in av Stadsmissionen finns nu i en lokal dit föräldrar får komma för att välja något till sina barn, berättar Eva Barron. Bild: Olof Ohlsson

Fattigdom i Sverige

Inkomstskillnaderna i Sverige är högst i Norden och har sedan 1991 ökat mest inom OECD länderna. I vissa områden inom Göteborg är inkomsterna så små att det är näst intill omöjligt att upprätthålla en skälig levnadsstandard.

I Östra Bergsjön lever 60 procent av barnhushållen i en ekonomiskt utsatt situation, jämfört med enbart 2 procent i Björlanda

Enligt Rädda Barnens rapport 2018, säger att 14 454 barn lever i ekonomiskt utsatta hushåll i Göteborgs kommun.

SCB:s visar i en mätning i september 2019 att 44 000 barn i Sverige mellan 0-17 år bor i familjer med varaktigt låg inkomst.

Källa: Stadsmissionen

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.