Bäst är att gå uppåt längs Västergatan. I andra väderstreck skymmer Nils Einar Erikssons fyra tegelgula punkthus året runt och sommartid träden på Föreningsgatan.
När huset byggdes låg det i stans utmarker och det fanns knappt ett träd som nådde upp till andra änden på en tumstock. Man kan inte låta bli att undra hur arkitekten Louis Enders tänkte. Att bygga ett hypermodernt höghus i kontinental jugendstil som bröt tvärt mot omgivningens mörkbrunt vikingaromantiska tjänstemannavillor och arbetarbostädernas röda tegel.
Och sex våningar … Var fanns höghusdebatten? Hade Göteborg ingen stadsarkitekt?
Nystilar blandades friskt
Men Enders var arkitekt på modet och hade i rask takt efter ankomsten från Dresden avverkat ett antal göteborgska landmärken: grosshandlare August Carlssons villa, nuvarande Odd Fellow-huset på Vasagatan; Wettergrens konfektionsfabrik i Stigbergsliden; Hertziahuset; gamla Arkaden, som revs 1972, och det stora bostadshuset vid Järntorget där Gillestugan tidigare låg.
Andra halvan av 1800-talet var en tid där alla nystilar blandades friskt och Enders var inte sen att använda alla verktygen i lådan. Han lade dessutom till en egen orientalisk touch med torn och lökkupoler. Inte undra på att han blev ett lätt offer för jugendstilen.
Jugend - ingen enhetlig stil
Jugend uppstod runt 1890-talet som en motrörelse mot industrialismen. Hantverket hyllades och man hämtade inspiration från naturen med växtlika slingor och oregelbundna former. Som stil var den långt från enhetlig och variationerna mellan sirlig fransk och stram Wienerjugend är stora.
Det finns flera ritningar på Föreningsgatan 2 och den första från oktober 1901 uppvisar inte ett spår av jugend. Det är framförallt insidan man lägger märke till. Huset är nymodigt byggt som en skyskrapa med järnbalkstomme och betongbjälklag och hade dessutom hiss. På nästa ritning har huset fått sin karaktäristiskt sluttande baksida med oregelbundna balkonger och terrasser men inte förrän i december 1904 såg huset ut på papper som i verkligheten. Då hade det å andra sidan stått klart i två år. Man byggde först och ritade sedan, tydligen.
Snålade inte på insidan
Att det kallas jugendhuset beror mest på detaljarbete och ornamentik: balkongernas smidesräcken, de blyinfattade fönstren med växtmotiv och bottenvåningens terrakottafjärilar och morgontrötta solar.
Enders, som byggde åt sig själv och också bodde i huset i ett par år, snålade inte heller på insidan och gjorde trappuppgången fullfartsfransk.
De växtinspirerade trappräckena är smyckade med rosor i guld och väggarna har målade slingor i blekt rosa, grönt och gult. I skarp kontrast mot nyrenässansens gräddtårtestuckaturer har lägenheterna släta tak, mjuka lister och takrosetter formade som strålande solar.
Ovanlig stil i Göteborg
Jugendhus är ovanliga i Göteborg jämfört med Stockholm och Malmö, vilket till en del beror på att stilen hör ihop med putsade fasader som tål vårt saltmättade klimat dåligt jämfört med teglet.
Trots det var huset rivningshotat under 60-talet och räddades enbart tack vare det goda skicket. Numera är Föreningsgatan 2, som i stort sett är oförändrat sedan det stod klart, kulturminnesmärkt.
• Kontoristföreningens hus, Bastionsplatsen
• Gamla Elektricitetsverket, Västgötagatan 2
• Östra Hamngatan 15
• Partille järnvägsstation.
Journalist och kulturskribent.
Under hösten skriver han om tio tidstypiska hus i Göteborg,
Själv bor han i Vasastan i ett hus byggt 1811 men vill inte nödvändigtvis framhålla detta som arkitekturens märkesår.
