Det var i slutet av augusti som 23-åriga Jennifer från Stenungsund vaknade upp mitt i natten. Klockan var strax före två.
– Jag vaknar av att vattnet har gått. Min tidigare förlossning gick väldigt fort så jag ringer Näl (Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan) direkt, men får till svar att jag ska höra av mig igen när värkarna blivit regelbundna, berättar Jennifer.
Jennifer gör som hon blir tillsagd. Några timmar senare sätter värkarna igång på allvar. När de kommer med fem minuters mellanrum ringer hon igen.
Hur mår du då?
– Då har jag väldigt ont och jag känner på mig att det kommer att gå fort. Jag har så ont så jag känner att jag behöver hjälp, jag behöver komma in.
Men till Näl får Jennifer inte komma, det är fullt enligt koordinatorn i andra änden. Hon säger till Jennifer att de ska kolla med Östra sjukhuset i Göteborg.
– Jag säger att det inte kommer att funka, men hon säger att hon ska ringa Östra och att hon återkommer. Det slutar iallafall med att vi får åka till Östra, trots att min fästman säger att det både är rusningstrafik och vägarbeten mellan oss och sjukhuset.
Vad kände du då?
– Besvikelse. Men precis i det läget tänker man inte jättemycket, man fokuserar på det man får till sig och hoppas på att de vet bäst.
Tvingades föda i parkeringshuset
Jennifer och hennes fästman hoppar in i bilen och tar sikte på Göteborg, oroliga för om de verkligen ska hinna.
– På vissa sträckor står vi helt still på grund av köer och vägarbeten, vi var ju inte direkt ensamma om att åka in till Göteborg den här morgonen.
En timme senare anländer de till Östra sjukhusets parkeringshus. De skyndar mot förlossningen – men tvingas vända redan efter ett par meter.
– Då är vår dotter redan på väg ut, min fästman får hjälpa mig till bagageluckan istället.
Som en skänk från ovan dyker två barnmorskor, som inte är i tjänst, upp. Den ena larmar sina kollegor medan den andra undsätter Jennifer.
– Hon hjälper mig så att jag och min fästman får den där korta stunden där vi kan vara blivande föräldrar till en ny dotter, som stöttar varandra, istället för att agera barnmorskor.
"De två är mina hjältar"
Det var också tur att de hade en barnmorska tillhands. Jennifers dotter hade navelsträngen virad runt halsen när hon kom ut.
– Hon visste ju vad hon gjorde, det var väldigt tur att vi fick den medicinska hjälpen, säger Jennifer.
Hon hyllar de båda barnmorskornas insats.
– De två är mina hjältar. De var ju där civilt, men förstod att vi behövde hjälp och agerade direkt.
Jennifer vet inte vad som hade hänt om de inte hade fått hjälp.
– Hon var redan ute och låg på mitt bröst när fem barnmorskor kom utspringandes i p-huset. De hann inte fram.
Jennifer blev sedan omhändertagen och fick komma in på en förlossningsavdelning.
Hon har nu anmält händelsen till Ivo, inspektionen för vård och omsorg.
Anmält till Ivo - så svarar Näl
Niklas Claesson är kommunikationschef på Näl, som ännu inte har fått anmälan från Ivo.
– Och hade vi fått den så kan vi ändå inte uttala oss om det enskilda fallet. Det man generellt kan säga är att inför en förlossning så görs en bedömning, i telefonkontakt mellan förlossningspersonal och den födande, när det är lämpligt att åka in. Under augusti månad hade vi också fler hänvisningar än vanligt till andra sjukhus, säger han.
Men är det rimligt att en gravid kvinna som säger att det är akut kan tvingas åka flera mil extra?
– Man gör alltid en bedömning utifrån den födandes situation, hur den såg ut i det här fallet kan jag inte uttala mig om.
Enligt Claesson händer det "titt som tätt" att en förlossningsavdelning är full och att man hänvisas till andra sjukhus. Han säger också att vid det "fåtal tillfällen" som förlossning sker i en bil, så möter ambulans upp om det behövs.
Nu hoppas Jennifer att hennes anmälan kan leda till att andra mammor slipper föda under samma omständigheter som hon själv tvingades göra.
Hur mår din dotter idag?
– Hon mår bra och det gör vi allihopa, säger Jennifer.
Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.