Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Isabella Lövin: Vi är i ett akut skede

Enligt författaren till "Tyst hav - jakten på den sista matfisken" och EU-parlamentarikern (MP) är det för tidigt att ropa hej.

Kan vi sluta oroa oss för utfiskningen av torsk nu?

- Nej, absolut inte. Vad jag förstår handlar det om årets rekrytering av småfisk. Det är jätteglädjande att man har hittat ovanligt mycket, men man får inte glömma att en torsk kan leva 20 år. Det här är en generation som ser lovande ut. Nu måste man se till att skydda den. Det har varit urusel rekrytering under lång tid, om det nu finns glädjande tecken så måste man vara uppmärksam så att den inte fiskas bort, svarar Isabella Lövin.

- Saken kompliceras också av att det verkar vara oklart om det rör sig om kusttorsk eller Nordsjötorsk som nu hittats. Det är olika genetiska bestånd. Ibland när man har sett mycket småfisk nära kusten är det fisk från Nordsjön som är inne och söker efter föda. Om ett bestånd kollapsar så tas inte den ytan automatiskt över av andra fiskar, det blir inte "här är det ledigt, här flyttar vi in". Nordsjötorsken blir aldrig en del av kustbeståndet, även om den är inne och födosöker i området.

Så hur positivt vågar man se på den nya upptäckten?

- Det är för tidigt att ropa hej. Men jag tycker att det är glädjande att höra att man fått mycket nya bebisar och vi måste vara rädda om dem och se till att de får chansen att växa till sig och föröka sig.

Vad krävs för att öka torskbeståndet på lång sikt?

– Vi är i ett akut skede. Det gäller att vara uppmärksam på vad fiskarna får i sina fångster. Om de får mycket bifångster av småtorsk måste man kanske stänga områden så att inte alla nya bebisar dör oavsiktligt som bifångst i exempelvis kräfttrålar.

Hur stora ytor måste skyddas?

– Det beror på hur radikal man vill vara. De som är mest radikala vill stänga stora områden så att man har säkerhetsmarginaler. Samtidigt finns en metod som kallas Real Time Closures, som använts bland annat på Skotttland. Man stänger områdena för fiske när man ser mycket bifångster, men inte permanent utan bara för en tid. Det kan vara några månader. Sedan kan området ändras i form och över tid. Det brukar vara ett system som fiskare tycker är bra när man väl sätter det i verket.

Är det rimligt att tro att vi kan få tillbaka samma fiskbestånd som fanns innan utfiskningen?

- Som sagt, det finns flera bestånd så man får betrakta var och ett separat. Men om det inte är för sent så kanske det finns en chans att man kan få det här beståndet att växa till sig och föröka sig. Det finns inget annat sätt, men man kanske måste offra lite.

- Fiske är en fantastisk resurs som är förnybar. Men man kan aldrig fiska mer än det som är räntan på kapitalet, resten måste vara kvar i havet. Det är ganska enkel matematik. Ju mer fisk som får vara kvar i havet ju högre blir räntan varje år. Men man får inte börja knapra på kapitalet. Det är det vi har gjort.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.