Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Tältlägret nära Älvsborgsbron som angreps natten mot lördagen.

Ingen kommunal camping för EU-migranter

Det blir inga ordnade campingplatser för EU-migranter i Göteborg. Kommunalrådet Marina Johansson (S) vill hellre se fler platser på härbärgen. Hon uppmanar romerna att alltid slå larm om de hotas eller utsätts för våld.

Antalet anmälda brott mot fattiga EU-migranter ökar i Sverige och våldet blir grövre. Både Europaparlamentarikern Soraya Post (Fi) och Aaron Israelsson, avgående chefredaktör på tidningen Faktum, ser det som en följd av att tonen i samhällsdebatten har skruvats upp.

- Romer och fattiga avhumaniseras och det gör det lättare för vissa att behandla dem illa, säger Soraya Post.

Aaron Israelsson ser ett direkt samband mellan verbala hot och reella attacker.

- Människor med våldsamma tendenser som ligger långt ut på den främlingsfientliga kanten känner att de får ett slags stöd för detta. När tonen bli hätskare slutar det ofta i våld, det har vi sett genom historien, säger han.

Gör det svenska samhället tillräckligt när det gäller säkerhet för migranter?

- Nej. Polisen har lagt ned förundersökningar i ett väldigt tidigt skede när det gällt attacker mot läger. Hatbrotten har ökat, inte minst mot den här gruppen. Men polisens insatser har inte skruvats upp, säger Aaron Israelsson.

Både han och Soraya Post tycker också att Göteborg och andra kommuner kan göra mer.

- Dåvarande ordförande i social resursnämnd Dario Espiga (S) lovade för ett drygt år sedan att inrätta en campingplats. Detta löfte rann ut i sanden. Hade det funnits en sådan campingplats kunde både säkerheten och de sanitära förhållandena ha varit bättre, säger Aaron Israelsson.

Enligt Marina Johansson (S), som varit ordförande i social resursnämnd sedan i vintras, har frågan om en särskild campingplats utretts av Göteborgs stad.

- Men vi kom fram till att en stor camping inte skulle bidra till ökad trygghet. Det gör däremot de 35 övernattningsplatser som öppnats i samarbete med frivilligorganisationerna, säger hon.

Efter attacken i lördags trycker Marina Johansson nu särskilt på att EU-migranterna måste få information om att de måste larma om de känner sig hotade eller utsätts för våld. Hon ser också fram emot den hatbrottsenhet som inom kort ska startas vid polisen i Västra Götaland.

- Det är viktigt att brotten anmäls och att de utreds ordentligt. Det är svårt att förstå det fruktansvärda som hände i helgen. Jag hoppas det kan resultera i en folklig rörelse mot hot och våld som riktas mot utsatta människor, säger Marina Johansson.

Även Moderaternas gruppledare Jonas Ransgård menar att kommunala campingar för EU-migranter är helt fel väg att gå.

- Vi ska inte ha några tältläger eller specialcampingar för vissa grupper. Det är att permanenta ett utanförskap och införa en särbehandling som vi inte ska ha.

Jonas Ransgård tycker att det borde bli lättare för kommunerna att avhysa människor som bor illegalt. Nu är proceduren omständig och både polis och kronofogden måste kallas in.

- Processen borde bli snabbare och informationen om att det inte går att bosätta sig så här tydligare. Men det ursäktar inga brott. Det är ett fruktansvärt övergrepp och jag hoppas verkligen att de hittar den som gjort det här.

Finns det en risk att spä på främlingsfientligheten genom att betona avhysning så starkt?

- Nej tvärtom. Jag tror att det är viktigt, både för stämningen och för respekten för rättssamhället, att de regler som gäller här gäller både bofasta och besökande. Fattigdomen i Europa är ett stort problem som är bortom vad Göteborg kan lösa. Vår uppgift som kommun är att undvika nöd och de gör vi med tillfälliga härbärgen, inte med permanenta läger, säger Jonas Ransgård.

Aaron Israelsson ser inga enkla lösningar på grundproblemet.

- Så länge situationen ser ut som den gör i Europa, med diskriminering av romer kommer problemet att vara permanent i Sverige. Då tycker jag att campingar är en bra lösning.

Argumentet att campingarna de skulle dra till sig ännu fler människor tror han inte på.

- Det är självreglerande. Det finns bara ett visst antal platser att tigga på i en stad. Det gör att det inte kommer fler. Det uppstår en spontan ordning, säger Aaron Israelsson.

Soraya Post tycker inte att länderna inom EU tagit in vad den fria rörligheten innebär.

- Det är inte bara läkare och studenter som har rätt till fri rörlighet. Jag menar att vi måste tala mycket mer om de sociala bitarna som rörlighet och fattigdom för med sig. Man har rätt att tigga, fattigdomen ser ut så här.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.