Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Anders Forslund, bitr generaldirektör IFAU, konstaterar att Sverige, tvärtemot vad som ofta sägs, inte är särskilt dåligt på att få nyanlända i arbete. Bild: Ingvar Karmhed / SvD / TT
Anders Forslund, bitr generaldirektör IFAU, konstaterar att Sverige, tvärtemot vad som ofta sägs, inte är särskilt dåligt på att få nyanlända i arbete. Bild: Ingvar Karmhed / SvD / TT

Ingen enskild åtgärd sätter fler nyanlända i arbete

Arbetslösheten är betydligt högre bland utrikesfödda. Den politiska skiljelinjen står mellan utbildning och enkla jobb. Forskningen pekar på att ingen enskild metod löser alla problem.

7 procent av göteborgarna är öppet arbetslösa eller omfattas av ett arbetsmarknadspolitiskt program. För utrikesfödda är motsvarande siffra 17 procent.

Skillnaden nästan ännu mer markant om man tittar på absoluta tal: 20 849 göteborgare är arbetslösa – av dem är 13 647 födda utanför Sverige.

I en segregerad stad som Göteborg – där andelen utrikesfödda varierar mellan 15 och 52 procent mellan olika stadsdelar – bidrar detta förstås till att dra isär staden. I Angered är andelen arbetslösa 12 procent. I Centrum är den 3,2 procent.

LÄS MER: Forskaren: "En graverande utveckling i skolan"

Krävs många åtgärder

Politikerna ser något olika vägar för att minska gapet i sysselsättning mellan olika grupper. Medan Moderaterna talar om ett bidragstak och fler enkla jobb är Socialdemokraterna mer inne på att rusta folk gör jobb genom utbildningsinsatser.

Så vad är egentligen bäst?

– Ett trist forskarsvar: det finns ett visst stöd för att båda ska ha en viss effekt. Men väldigt lite stöd för att något ensamt skulle lösa alla problem, säger Anders Forslund, professor på IFAU, institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitik utvärdering.

LÄS MER: Alla är bekymrade över klyftorna – men ingen har lösningen

För att det ska bli bättre krävs en rad åtgärder, som en fungerande validering. Lägre löner spelar viss också roll, men Anders Forslund påpekar att breda subventioner – som den generella sänkning av arbetsgivaravgifter för unga som alliansregeringen genomförde – riskerar att slå fel och hjälpa grupper som klarat sig ändå.

LÄS MER: Darvik (L) "Låt människor i förorten äga sitt boende"

Sverige inte sämre än andra

Trots att politiken ändrat sig över tid, så finns det inget stöd i forskningen för att Sverige blivit varken bättre eller sämre på att få nyanlända i sysselsättning. Eller – som man ofta hör – att vi är unikt dåliga på att göra det.

– Det framställs ofta som att vi är dåliga i Sverige på att etablera nyanlända på arbetsmarknaden. Men det finns inga empiriska belägg för att det är på det viset. Tvärtom, säger Anders Forslund.

LÄS MER: Knökfullt på Jättestensskolan till hösten

Övriga nordiska länder har tagit emot betydligt färre flyktingar än Sverige. Ändå går det bättre för utrikesfödda att etablera dig här, säger han. Och jämfört med Kanada, som ofta framställs som ett föredöme, så skillnaderna mycket små.

– Det är slående hur lika det går för dem. Det går lika fort eller långsamt, beroende på hur man vill se det, säger Anders Forslund.

LÄS MER: Göteborg - framgångssaga eller luftslott? Missa inte GP:s valdebatt den 24 april

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.