Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Inga söker kärleken: en helt vanlig karl

Våren har slagit till och många singlar är redo att möta en ny vän. "Nu är nu och då är då", säger Inga Knutsdotter, som spanar efter en helt vanlig karl.

Molnen hänger tunga över Eriksberg men fåglarna kvittrar ändå förtjust. Från Ingas fönster ser man hur hus efter hus växer upp.

– Det är en riktig nybyggarstadsdel. Folk från hela stan bosätter sig här.

Inga själv kom hit 2008. Då hade hon redan flyttat rätt mycket under sitt liv.

– Jag föddes i Nyköping. Mamma var skräddare och pappa byggnadsingenjör. Han jobbade runt om i landet och mamma och jag fick hänga med.

Att familjen flyttade omkring gjorde, att Inga snabbt lärde sig att anpassa sig till olika miljöer och människor.

– Jag tror på möten. Att om man bara tar vara på möjligheter som dyker upp så blir livet rikt, som här på Eriksberg till exempel. En dag satt jag på ljugarbänken utanför fiskaffären och så kom en granne som hade en idé om att starta Eriksbergs Fesk o Skaldjursakademi och vips började vi planera.

Inga gestikulerar och skrattar bakom de svarta bågarna och det är ingen tvekan om att hon gillar att leda och organisera. Och allt det här har hon förstås haft nytta av under sitt liv som förskollärare. Det var som 18-åring hon bestämde sig för yrket.

– Egentligen hade jag velat bli arkitekt eller konstnär.

Inga visar den mustiga oljemålningen, ett eget verk, som hänger över matbordet. Men hennes mamma och pappa tyckte hon skulle ha ett respektabelt yrke efter flickskolan.

Då på 60-talet måste man ha barnskötarutbildning och ha praktiserat ett halvår i familj och ett halvår på förskola innan man kunde söka till förskollärarutbildningen.

– Det gjorde att man hann mogna lite, tänka många gånger om det var rätt. Inte som nu när man antas direkt från gymnasiet.

Sommaren då hon gått ut flickskolan arbetade hon på Styrsö vårdhem.

– En kamrat hade en faster som var sjuksköterska där, så hon ordnade jobb.

I korridoren i sköterskebostäderna stötte hon på en snygg göteborgskille.

– Jag skulle på toan i korridoren och han hade hälsat på någon i huset. Det sa bara pang.

Paret gifte sig, fick en son – fast i omvänd ordning, hade kul i många år men utvecklades så småningom åt olika håll.

– Vi var ju så unga när vi träffades.

Innan separationen hade Inga hunnit gå på Smögenbryggan och träffa en nagelskulptris.

– Jag hade dåliga naglar och blev intresserad. På den tiden, 1985, var det nytt i Sverige.

Inga utbildade sig, startade eget och hyrde in sig hos en fotterapeut. Parallellt med förskollärarjobbet fixade hon naglar.

– Ganska snabbt insåg jag att jag inte kunde tillräckligt. Jag skulle ju vara specialist men visste inget om nagelsjukdomar. Bara hur man skulle förlänga naglar.

Som tur var fanns det gott om facklitteratur på biblioteket så Inga började plugga anatomi, kemi och annat hon behövde.

Efter flera år i branschen hyrde hon in sig på salongen på Park Avenue hotel. Monica Zetterlund, Lill Lindfors, PG Gyllenhammar, Carola och en hel massa andra kändisar har passerat revy. Fast något skvaller vill inte Inga bjuda på.

– Det fanns sådana som var lite fina i kanten men de flesta var jättetrevliga.

Den som ägde salongen var hudterapeuten Gilda Liljeblad, samma Gilda som startade Gildaskolan i Göteborg, Stockholm och Malmö. Det hela ledde till att Inga började ha nagelkurser på Gildaskolan.

– Jag har ju den pedagogiska grunden från min lärarutbildning.

Fortfarande undervisar hon på Gildaskolan. Hon jobbar också för ett stort grossist- och utbildningsföretag inom nagelbranschen – Scratch Nails.

– Jag gick i pension när jag var 65 men bara från förskolläraryrket på Bräckeskolan. Naglar det kommer jag nog alltid hålla på med.

Hur är det då med kärleken?

– Den har kommit och gått, skrattar Inga men det är inte lätt att börja om när man varit gift i 25 år. Man har en ryggsäck med minnen och erfarenheter och det har mannen man träffar också.

Men ett längre samboförhållande har hon haft. Men han var trots allt inte den rätte.

– Nu har jag bestämt mig för att alltid följa magkänslan.

Några gånger har hon varit ute på nätet och spanat.

– Många var väldigt unga. Och varför använder de inget stavningsprogram om de inte kan stava?

Inga berättar att hennes idealman är en helt vanlig karl som sköter sig själv. Hon tycker om att promenera, resa, spela golf, vara ute på sjön, sova i tält.

– Men han kan göra helt andra saker. Jag älskar att pröva på nytt och lära mig. Fast han måste passa in i mitt sociala liv. Gilla att gå på fester, träffa alla slags människor.

Inga menar att det bara är positivt om han har god kontakt med sin exfru och sina barn.

– Det underlättar. De måste vara klara med sitt förra liv.

Hon gillar lyx och flärd men det är inget hon behöver ha.

– Jag är ingen prinsessa på ärten. Får jag bara en madrass och filt så kan jag sova var som helst. Men tryggheten är viktig.

Och när det kommer till det praktiska behöver hon just ingen man.

– Jag kan spika, borra, laga kontakter. Sådant är jag inte rädd för.

Men lite uppvaktning skadar inte. Att träffa någon som huxflux kommer med en blomsterbukett.

– I alla fall ska han ha egna idéer. Ofta har det varit jag som varit projektledare i ett förhållande. Jag som har dragit igång saker och ting. Nu vill jag ha någon som tar hand om mig ibland. Eller vi kan ta hand om varandra.

Inga Knutsdotter

Aktuell: Söker kärleken

Ålder: 67

Bor: Eriksberg

Familj: Vuxen son med familj

Intressen: Promenera, resa, golf, måla i olja

Kontakt: Vill du ha kontakt med Inga – mejla [email protected]

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.