Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Ingela Lindh, forskare på avdelningen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet, är en av forskarna bakom studien om unga, preventivmedel och graviditeter.

I utsatta områden används mindre preventivmedel

Fler unga använder preventivmedel och färre blir oplanerat gravida – utom i socialt utsatta områden. Det visar en ny kartläggning av fyra generationer av 19-åriga kvinnor.

– Det är ytterligare en bild av utanförskapet, säger Ingela Lindh, forskare på avdelningen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet.

Hon är en av forskarna bakom studien, där man tagit reda på hur preventivmedelsanvändning och förekomsten av graviditeter har förändrats de senaste 30 åren hos fyra generationer 19-åriga kvinnor i Göteborg. Studien spänner över åren 1981, 1991, 2001 och 2011.

En rad olika faktorer som skulle kunna tänkas påverka preventivmedelsanvändning och inträffade graviditeter undersöktes och studien visar på flera förändringar.

Bland annat har andelen 19-åringar som blivit oplanerat gravida mer än en gång sjunkit. Det kan enligt Ingela Lindh hänga ihop med det ökade användandet av långtidsverkande preventivmedel, som p-stavar och spiraler.

– Det är inte lika lätt att glömma av dem eller göra uppehåll, som med vanliga p-piller. De sitter kvar tills man aktivt tar ut dem i stället för att man glömmer, som med en tablett.

Studien visar också att mentala bieffekter är en växande anledning till att kvinnorna slutar med sina p-medel. 19-åringarna fick välja mellan flera olika skäl till att de slutade, så som exempelvis "vikt", "oro för biverkningar" eller "att det inte längre behövs". Den andel skäl som kan samlas under "mentala bieffekter" har mellan 1981 och 2011 ökat från 15 till 55 procent.

Men det resultat som Ingela Lindh och hennes kollegor valt att lyfta fram särskilt är just betydelsen av var kvinnorna bor, vilket socioekonomisk status området de lever i har.
Samtidigt som andelen tonårsmammor på 30 år har minskat från 4,4 procent till 1,6, visade den senaste uppföljningen 2011 en successiv förändring mot högre antal graviditeter och lägre preventivmedelsanvändning i områden där en stor andel av invånare har lägre utbildning och lön.

Utifrån studien går det inte att avgöra om det är en förändring baserad på medvetna val, eller om det handlar om att man inte vet vad man kan välja, om okunskap.

– Jag tror det har att göra med bristande information och utbildning om preventivmedel, säger Ingela Lindh.

– Vi ser det, som ni på GP också har skrivit om, hur skolgång, avgångsbetyg ock så vidare är sämre i de här områdena. Även medelkroppsvikten är högre. Allt hänger ihop.
Hon säger att det finns ungdomsmottagningar i alla områden, men tror att man behöver satsa mer ändå. Och då handlar det om riktigt stora satsningar för att det är det som slår igenom hela vägen ut till utsatta områden. Hon tar rökningen som exempel.

Undersökningen visar att andelen 19-åringar som röker har gått ner från 41 procent 1981 till 19 procent 2011, och det går inte längre att se någon skillnad på kvinnorna utifrån var de bor.

– Det visar att samhället verkligen har satsat. Satsar man bara lite kan det bli skillnad, men det krävs ordentliga insatser för att det ska ge utslag även i utsatta områden. Jag tror på en kombination av billigare, helst gratis preventivmedel till unga kvinnor, obligatorisk skolutbildning i sex och samlevnad samt informationsinsatser, säger Ingela Lindh.

Regeringen har, enligt Ingela Lindh, tidigare uppvaktats i frågan, men hittills utan resultat.

– Jag tror att alla behöver väckas lite.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.