Mars och april brukar kännetecknas av ballongblåsning, tårtbakande och tusentals födelsedagskalas. Det är då som flest svenskar har sina födelsedagar. Den vanligaste födelsemånaden är mars men den allra vanligaste födelsedagen är den 10 april.
LÄS MER:Här är decenniets första göteborgare – vattnet gick på nyårsfesten
Anledningen är att perioden inträffar nio månader efter den klassiska semesterperioden.
– Om man räknar baklänges så är de här barnen tillverkade under sommarmånaderna. Under semestern har många mer tid tillsammans. Att det är så vanligt att fylla år just i mars kan bero på att det är nio månader efter midsommar, säger Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på Statistiska centralbyrån.
Hänger ihop med högtider
Sambandet mellan ledigheter och barnafödande fanns redan på 1800-talet. Då var det vanligt att föda barn i mars och september – alltså nio månader efter sommaren och julledigheten. Våren den absolut vanligaste födelsedagsperioden för 1945 och 2002. Under februari och november är det betydligt mer ovanligt att föda barn.
Men nu är det flera hundra år gamla mönstret på väg att förändras. I dag är det vanligare att födas på sommaren eller försommaren. Förra året föddes flest barn i juli. Även augusti börjar segla upp som en vanlig månad att fylla år under.
LÄS MER:Leslie är 2010-talets sistfödde göteborgare
Semestervanorna förändras
På Statistiska centralbyråns tror man att en förklaring är att svenskarna har förändrat sina semestervanor. Tidigare var det industrisemestern som dominerade och många företag gav alla anställda ledigt samtidigt. Nu är det vanligare att sprida ut sin ledighet över året.
– Vi ser att det har blivit en förskjutning men det är svårt att säga vad det kan bero på. En anledning kan vara förändrat semesterbeteende, att man åker utomlands under andra perioder, säger Ann-Marie Persson.
Trots förskjutningen kommer det att dröja länge tills det blir vanligare att fylla år på sommaren än på våren.
Coronakrisen kan påverka
Krig och kriser påverkar människors vilja att skaffa barn. I Sverige kan man se att barnafödandet minskade rejält sommaren 1919, nio månader efter att den allvarliga spanska sjukan nådde hit. Några månader senare återgick barnafödandet till det normala. Även andra världskriget och 90-talets finanskris har påverkat barnafödandet. Efter finanskrisen minskade barnafödandet drastiskt, från 2,12 barn per kvinna till 1,5.
LÄS MER:Färre barn väntar – trots intima coronatider
Hur den pågående coronakrisen kommer att påverka statistiken är för tidigt att säga. Eftersom många är lediga på grund av varsel och permitteringar skulle barnafödandet kunna gå upp. Samtidigt är det i osäkra kristider som få vill skaffa barn.
– Om man kollar historiskt så minskar barnafödandet vid kriser. Nu får många människor osäkra anställningsförhållanden samtidigt som man är mer hemma. Så det är omöjligt att säga hur det kommer bli, säger Ann-Marie Persson.
Klart står i alla fall att vi idag kan säga grattis till historikern och författaren Dick Harrysson, fotbollslegendaren Roberto Carlos, ryttaresset Malin Baryard-Johnsson och sångaren och låtskrivaren Mikael Wiehe. Dessutom hade Den nyss avlidne Max von Sydow kunnat fira sin 91:a födelsedag idag.
LÄS MER:Max von Sydow är död