Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Hon vill helst slippa proven

De nationella proven har kritiserats för att skapa stress för lärare och elever. Men alla låter sig inte stressas. - Jag ser dem mest som störningsmoment, säger Selma Antonsson i nian på Kärralundsskolan.

Hon och hennes klasskamrater har precis inlett en period av nationella prov. I tisdags hade de ett muntligt prov i svenska.

- Det var väldigt lätt, en text att läsa som vi sedan skulle diskutera och svara på frågor kring och komma med egna tankar och funderingar, säger hon.

Framöver väntar ett antal nationella prov i svenska, matematik, engelska, SO och NO. De nationella proven har blivit fler och fler de senaste åren.

Selma Antonsson är inte särskilt oroad över mängden prov.

- Jag ser dem mest som ett störningsmoment, uppriktigt sagt, säger hon. Om man lyssnar på den allmänna diskussionen låter det som att hela vår framtid hänger på de här proven, och för en del kan det säkert vara ett stressmoment. Men jag tycker mest att de är lite överflödiga, hela förmiddagar försvinner när man sitter instängd en halv dag i aulan och gör proven. Det tar fokus från den övriga undervisningen.

Själv pluggar hon inte extra inför de nationella proven.

- Det är saker som vi redan ska kunna, och jag litar på att vi lärt oss det som behövs, säger hon.

För egen del skulle hon helst slippa de nationella proven, och hellre lägga fokus på övrig undervisning och "vanliga" prov.

Lärarförbundet har länge varit kritiskt mot att administreringen av de nationella proven tar mycket tid från undervisningen.

- När nationella prov infördes även i SO och NO vet jag att många lärare tyckte att hela vårterminen gick åt till att rätta prov, säger Elisabeth Mossberg, ordförande för Lärarförbundet i Göteborg.

Hon är positiv till översynen av de nationella proven som nu sker.

- En del nationella prov är naturligtvis bra och går att använda i undervisningen, säger hon. Men jag ser ingen mening med att göra prov och mäta saker som läraren redan vet. Om det fanns en större flexibilitet med tidpunkten skulle läraren kunna väva in proven i undervisningen på ett bättre sätt.

Lärarförbundets utgångspunkt är att de nationella proven är en utifrånkontroll som mäter det eleven kan just nu, för någon annans skull.

- Man skulle kunna ha en bedömning som hjälper eleven i hennes framtida lärande i stället, säger Elisabeth Mossberg. Vad är det läraren ska ägna sig åt? Jo, att eleverna ska lära sig mer. Det handlar om att använda lärarens tid på ett klokt sätt.

Fakta: Niornas prov i vår

Nationella prov hålls för åk 9 i fem ämnen. Niorna har 13 provtillfällen under vårterminen.

Mars: 17 och 19 mars, delprov i svenska/svenska som andraspråk. Dessutom ett muntligt prov.

April: 16 april, prov i NO-ämne, därutöver ett praktiskt prov (lab).

April: 22 och 24 april, delprov i engelska. Dessutom ett muntligt prov.

Maj: 6 och 8 maj, delprov i matematik. Dessutom ett muntligt prov.

Maj: 11 och 12 maj, delprov i SO-ämne.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.