Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Tarja Larsson, beteendevetare och projektledare för Överdrivet datorspelande som hjälper oroliga anhöriga och unga perosner som spelar för mycket, tycker att föräldrar måste bli bättre på att förstå vad deras barn gör när de spelar eller är ute på nätet. Eftersom barnen ofta sitter själv utan insyn har många föräldrar dålig kunskap om vad de gör, menar hon. Bild: Lasse Keybets/Privat och TT.

Hon hjälper ungdomar att lämna skärmen

I tre år har ungdomar som spelar för mycket datorspel kunnat få hjälp på Spelberoendes förening i Göteborg. Men efter årsskiftet avslutas projektet. – Det är en sorg. För vi ser att den här verksamheten behövs, säger projektledaren Tarja Larsson.

Nästan varannan 16-årig kille lägger mer än tre timmar varje dag på tv- eller datorspel, enligt siffror från Statens medieråd. Men enligt beteendevetaren Tarja Larsson är det svårt att säga var gränsen mellan en givande hobby och ett ohälsosamt beteende går. 

– Om ett barn spelar fyra timmar om dagen men samtidigt har en hobby, äter med familjen och en aktiv fritid så är det ju inte ett problem. Men när det får negativa konsekvenser, att de mår dåligt, det leder till konflikter eller att man sätter livet på paus och flyr in i spelet så är det ett problem, säger hon. 

LÄS ÄVEN: Så vet du om ditt barn spelar för mycket

Stort behov av hjälp

För tre år sedan startade hon projektet Överdrivet dataspelande på Spelberoendes förening i Göteborg. 

Projektet finansieras av Allmänna arvsfonden som har gått in med 3,5 miljoner kronor.

Pengarna innebär att Tarja Larsson har kunnat jobba heltid med projektet. Hon har drivit självhjälpsgrupper för spelare och anhöriga, föreläst på skolor och nu dokumenteras projektet så att fler kan ta del av arbetssättet. 

Enligt Tarja Larsson är behovet stort. Sedan starten har hon varit i kontakt med drygt 100 ungdomar och mer än dubbelt så många anhöriga som är oroliga över sina barns datorspelsvanor. 

LÄS ÄVEN: Datorspelen tog över Gustafs liv

"Ser det ofta inte som ett problem"

Till en början var det dock de anhöriga som hörde av sig, inte spelarna. 

– Ungdomarna ser det oftast inte som ett problem eller beroende, utan som en ungdomskultur och det finns alldeles för lite forskning. Så de kommer ofta hit med ett motstånd, säger hon. 

Studier visar också att det kan finnas flera positiva aspekter av datorspel. Bland annat kan det leda till bättre koordination, språkinlärning och att spelaren får bättre förmåga att fokusera på att lösa en uppgift. 

Avslutas vid årsskiftet

– Det är viktigt att inte glömma de positiva bitarna och det måste även föräldrar förstå. Men det finns en grupp som flyr in i spelet och då kan det få negativa konsekvenser. Jag kan tycka att det är alarmerande när man ser att barnen knappt går ut och sparkar boll eller rör på sig. Det är ett problem som jag tror kommer öka, säger Tarja Larsson. 

Vid årsskiftet ska dock projektet avslutas. Tarja Larsson har varit i kontakt med politiker och kommunen, men än har hon inte hittat någon som vill finansiera en fortsättning. 

– Jag hoppas att kommunen eller någon annan kan se vikten av att ha en sådan här verksamhet, sen kan man se över hur den ska drivas. Det diskuteras ofta om det finns ett problem eller inte. Jag vet att det finns många som har problem med och det är för lite diskussion om hur vi ska lösa det, säger hon. 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.