Socialtjänsten kopplades in. Föräldrarna krävde att Patrik går och lämnar urinprov en gång i veckan, vilket han nu gör, och han träffar också en drogrådgivare. Även föräldrarna går dit på samtal på frivillig basis.
Oron hos mamma Lena och pappa Jonas finns kvar, trots att sonen nu är ren och har slutat. Han håller fast vid sin positiva inställning till drogen och resonemangen hemma vid köksbordet leder ingen vart.
Vi träffas på ett fik inne i Göteborg. Patrik är inte med denna första gång
- Jag känner mig blåst och förd bakom ljuset. Det är tur att vi har kontakten med drogrådgivaren. Utan den hade jag känt mig desperat, förklarar Lena.
De beskriver Patrik som en helt vanlig kille, utan problem. Lena är mycket oroad av att det verkar vara okej bland så många ungdomar att "röka på".
- 17 år och odödlig, det stämmer bra på honom, konstaterar föräldrarna. Patrik säger att när han blir 18 år ska han börja "bruksröka" nån gång i månaden.
Deras argument om riskerna: haschpsykoser, att man lockas till andra droger, att det faktiskt är förbjudet, att man blir en missbrukare - är inget som sonen tar till sig på allvar.
Vi skiljs åt, för att ses igen, på samma fik, och nu tillsammans med Patrik, en trevlig, vältalig 17-åring.
- Jag har svårt att lyssna på moralsnacket och föreläsningar. Jag vill göra vad jag vill med min kropp. Jag säger inte att det är ofarligt att röka på. Men jag vill se argumenten som säger att det är farligt att göra det två gånger i månaden. Jag har kontroll. Det är soft.
Nu kan inte Lena hålla sig och diskussionen går igång. Hon berättar om ungdomar som hoppat framför tåget under haschpsykoser.
- Men hur stabila var dom innan? Jag är stabil, menar Patrik.
Så går diskussionen vidare - och lär fortsätta, i familjens hem.
- Det är mest mamma och jag som bråkar, pappa och jag kommer ingen vart, menar Patrik.
- Jag känner att det är mitt fel att du inte lärt dig säga nej. Och jag hade gjort en jätteaffär av detta även om du varit 20 år när det uppdagades, säger Lena, som tycker hon hållit sig lugnare än hon brukar i diskussionen.
- Inte gråtit, inte svurit och inte slängt i dörrar.
Fotnot 1:Fotnot 2:
