Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Historiens värsta epidemier i Göteborg

Att sjukvården blir överbelastad och att man varnar för trängsel på spårvagnarna är ingenting nytt. Här är några epidemier som drabbat Göteborg under 1800- och 1900-talet.

Coronapandemin kan upplevas som ny och skrämmande. Sanningen är mänskligheten alltid drabbats av stora sjukdomsutbrott av olika slag. Särskilt storstäder har drabbats hårt genom historien.

Skillnaderna mot i dag var att man inte visste lika mycket om hygien och smittspridning. Dessutom har vi helt andra medicinska förutsättningar.

Här är fyra epidemier som drabbat Göteborg de senaste 200 åren.

Bild: Göteborgs stadsmuseum
Bild: Göteborgs stadsmuseum

Koleraepidemin 1834

Det började med timmermannen Anders Rydberg från Masthugget som började krampa och kräkas på jobbet. Han blev buren hem men dog bara några timmar senare. Inom ett dygn avled hans fru och styvdotter. Samma hastiga död drabbade fler i stadsdelen utan att läkarna förstod varför. Mot kolera fanns inget botemedel och smittan spreds vidare till andra stadsdelar. Värdshuset Möllerska plantaget vid Linnégatan gjordes om till kolerasjukhus och man anlade flera kyrkogårdar för sjukdomens offer. Under drygt två månader dog en tiondel av stadens befolkning.
Bild: Okänd
Bild: Okänd

Spanska sjukan 1918-1919

Den allvarliga smittan tros ha kommit till Göteborg med ett engelskt ångfartyg. Viruset kom troligen från Nordamerika men kallades Spanska sjukan eftersom det var där som den först uppmärksammades. Det är en svår och dödlig form av influensa. Händelseförloppet är snabbt och många dog hemma. Vid den här tiden visste man inte så mycket om virus. Man försökte bota sjukdomen med brännvin och kvicksilver. För att minska smittspridningen infördes trängselförbud på spårvagnar och hållplatser. Enligt SVT dog drygt 5 500 invånare i nuvarande Västra Götaland.
Bild: PRESSENS BILD
Bild: PRESSENS BILD

Asiaten 1957

En influensa som började i Kina och spred sig långsamt mellan världens länder. I Göteborg slog den till hösten 1957. Det infördes besöksförbud på sjukhusen och alla värnpliktiga fick permissionsförbud. Vaccinet räckte bara till vårdpersonal och riskgrupper. Över 1,1 miljoner svenskar smittades men dödligheten var lägre än vid spanska sjukan. I Västra Götaland dog knappt 200 personer. Många verksamheter fick problem med hög frånvaro, som exempelvis denna skolklass med bara en enda frisk elev.
Bild: Wikimedia commons
Bild: Wikimedia commons

Hongkonginfluensan 1969

En kraftig influensa som drabbade Sverige i början av 1969. Det var ont om vaccin även denna gång och regeringen fick kritik för att vara dåligt förberedd. Sjukhusen införde återigen besöksförbud och operationer var tvungna att skjutas upp. I Sverige smittades totalt cirka 300 000 personer i en första våg, men smittan finns fortfarande kvar i samhället. Nu orsakar denna säsongsinfluensa cirka tusen dödsfall om året, främst bland äldre personer.

LÄS MER: Så slutar pandemier – det kan vi lära av historien

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.