Hink-företagaren dömd för falsk namnteckning

En byggföretagare i Göteborg har dömts för att ha använt ett dokument där en anställds namnteckning förfalskats på en uppsägning. Med hänvisning till dokumentet vägrade företagaren att betala ut semesterersättning.
Företagaren är den samme som växlade in 16 000 kronor i mynt till en annan anställd som också begärde semesterersättning.

ANNONS
|

Enligt domen har företagaren gjort sig skyldig till brukande av falsk urkund när han i en pågående tvist om semesterersättning använt ett förfalskat dokument. Det gällde ett avtal om uppsägning, vilket anläggningsarbetaren Mohammed Al-Saedis påstods ha undertecknat.

Så snart Al-Saedi fick reda på att hans namnteckning fanns på ett uppsägnings-papper, gick han till polisen och anmälde saken.

Polisen skickade avtalet för undersökning hos Nationellt forensiskt center. Analyssvaret visade med extremt stark sannolikhet (+ 4) att Mohammeds namnteckning hade hämtats från något annat dokumentet och förts in i uppsägningsavtalet.

Avslag på statligt stöd

Mohammed Al-Saedi kom till Sverige från hemlandet Irak för att arbeta som anläggningsarbetare i september 2019. Sedan pandemin slagit till blev han i maj -20 permitterad enligt reglerna om korttidsarbete.

ANNONS

Enligt avtalet som företagaren nu dömts för, skulle Al-Saedis anställning upphöra efter en månads uppsägningstid den 17 januari 2021. I praktiken fortsatte han att jobba därefter.

I april -21 gjorde företaget en ansökan om bidrag för Al-Saedi från Tillväxtverket, men fick avslag.

I polisförhör får företagaren frågan hur det kan komma sig att han sökte bidrag för Al-Saedi för perioden januari till maj om denne var uppsagd från januari.

– Jag vet inte, vi fick inte något bidrag, svarar företagaren.

Under sommaren 2021 fick Mohammed Al-Saedi ett nytt, och betydligt bättre betalt jobb på ett bygge i centrala Göteborg.

Hänvisade till falsk handling

Men när han begärde ut sin innestående semesterersättning på drygt 40 000 kronor vägrade företaget att betala. Företagaren hänvisade till att Mohammed i december 2020 skrivit på en uppsägning, och använde det i tvisten i tingsrätten.

– Det var ett papper jag är helt säker på att jag aldrig sett, säger Mohammed Al-Saedi.

Förutom att det rörde sig om en ansenlig summa pengar, var en korrekt utbetald semesterersättning viktig för Mohammed i hans då pågående ansökan hos migrationsverket om förnyat arbetstillstånd.

I förhör hos polisen säger Mohammed:

– Ni måste förstå att jag är inte den enda som har råkat ut för detta men det är inte alla som kan engelska eller svenska tillräckligt bra för att ta en strid, jag gör inte bara detta för mig.

ANNONS

”Jag kan inte erkänna”

Företagaren å sin sida, säger:

– Nej jag har inte gjort något. Jag kan inte erkänna.

Detta som svar på en fråga om han godtar ett strafföreläggande.

Men du har ju använt en falsk urkund i rätten?

– Jag kan erkänna att jag har använt uppsägningen men jag har inte vetat att den var falsk, svarar företagaren i polisförhör.

Byggföretagaren åtalades för urkundsförfalskning. Göteborgs tingsrätt skriver i sin dom att eftersom han är firmatecknare, så ”ligger det nära till hands att anta” att det var han som förfalskade handlingen. Men det är inte klarlagt hur avtalet hanterats i bolaget, och byggföretagaren frias från förfalskning.

I stället fälls han på åklagarens andrahandsyrkande: brukande av falsk urkund. Tingsrätten finner att ”det är sammantaget praktiskt taget uteslutet” att företagaren inte kände till att uppsägningshandlingen var förfalskad.

Straffet blir villkorlig dom och böter på 18 000 kronor. En nämndeman ville fria.

I striden om semesterersättningen betalade företaget ut drygt 13 000 kronor till Al-Saedi. Under våren gick företaget i konkurs, och från den statliga lönegarantin betalades 27 000 kronor.

Mohammed Al-Saedi arbetar nu hos ett stort företag som bygger Västlänken. Han upplever att han fått rättvisa. Enligt Mohammed Al-Saedis ombud är det ovanligt att ett mål som detta går till åtal.
Mohammed Al-Saedi arbetar nu hos ett stort företag som bygger Västlänken. Han upplever att han fått rättvisa. Enligt Mohammed Al-Saedis ombud är det ovanligt att ett mål som detta går till åtal. Bild: Paul Wennerholm

– Det känns bra. Jag har fått rättvisa, säger Mohammed Al-Saedi, som i maj i år fick sitt arbetstillstånd förlängt och arbetar hos ett stort företag som bygger Västlänken.

ANNONS

Arbetsrättsjuristen Frederick Batzler, som varit Mohammeds ombud, säger att målet är ovanligt:

– Mohammed har fått sin lön och det blev också en straffrättslig sak. Det hör inte till vanligheterna i den här typen av mål. Att det gick till åtal, beror till stor del på en väldigt duktig och engagerad polisutredare.

När Mohammed slutade i fjol, var han den siste arbetaren kvar på företaget. Den näst siste var en man som GP i en artikel i februari kallade Faisal.

Semesterersättning i en hink

I likhet med Mohammed kämpade Faisal med hjälp av facket SEKO för att få ut sin semestersättning.

Mohammed Al-Saedi var på plats utanför företagets kontor i Högsbo industriområde när den striden i oktober 2020 fick sin avslutning genom att 15 888 kronor i blandade mynt överlämnades till Faisal, i en smutsig hink.

Till GP sa Mohammed Al-Saedi om hur han reagerade när han såg detta:

– Jag blev så arg. Ärligt talat: jag mådde illa.

Företagets ägare hade växlat in pengarna, filmat när mynten hälldes i en hink och lagt ut klippet på sin facebook, med kommentaren ”En liten uppgörelse med Seko bara. Blir finfint detta.”

Advokat Lars Häller som företräder byggföretagaren anser att tingsrättens dom är ”fel” och säger att den redan överklagats.

ANNONS

– Tingsrätten har missförstått min klients ställning i bolaget, och har inte styrkt bortom rimligt tvivel att den här pdf-kopian som skickades var förfalskad.

LÄS MER:Arbetsgivaren betalade ut semesterlönen – i småmynt

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS