Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Han utnyttjades som anställd på succé-kaféet

Albert Allens sömnstörning utnyttjades av kafékedjan. Han fick jobba som en vanlig anställd. Heltid, nattskiftet, med en stor del av lönen betald med skattepengar. Med mängder av lönebidrag har Le Pain Français erövrat Göteborg.

Egentligen har han lagt den här historien bakom sig. Samtidigt hoppas han att han kan hjälpa andra. Därför är Albert Allen, en av många lönebidragsanställda som vittnar om hur de utnyttjats av Le Pain Français

– Det måste få ett slut, säger han.

För historien om Le Pain Français handlar inte bara om hur ett litet kafé på några år blivit en snabbväxande och lönsam kedja.

Det handlar också om ett företag som har kommit på att man kan få staten att stå för lönekostnaderna. Något man utnyttjar till max.

Kärleken förde Albert Allen till Sverige för 40 år sedan. Först till Mora där han spelade division 3-fotboll. I mitten av 1980-talet kom han till Göteborg och började köra buss. Men efter 22 år bakom ratten drabbades han av sömnapné, andningsuppehåll under sömnen, och läkarna gav honom rådet att byta jobb.

– Min handläggare på arbetsförmedlingen, Leif Ståhl, skickade mig till Le Pain Français.

Efter två månaders praktik, då arbetsförmedlingen betalade lönen, fick han en anställning på lönebidrag. Han jobbade nätter. Långa pass. Från 20.00 på kvällen, till brödbilarna kom vid 06-tiden på morgonen.

Tanken med bidragsanställningar är att grupper som har svårt att få jobb ska få en chans att komma in på arbetsmarknaden. Det kan handla om folk med funktionshinder eller med kriminalitet och missbruk i bagaget.

En arbetsgivare kan bara få lönebidrag för att ta emot anställda som inte klarar av att göra hela jobbet.

Samma gäller trygghetsanställning och utvecklingsanställning. Om personen kan jobba fullt ut blir det inga pengar.

Nyckelpersoner i sammanhanget är specialutbildade handläggare på arbetsförmedlingen med rätt att avgöra om en arbetssökande är berättigade till bidrag eller ej. En av dem är Leif Ståhl – den som beslutade att Albert Allen hade rätt till lönebidrag och anvisade honom nattjobbet på Le Pain Français.

Ola Sunnergren, läkare och expert på sömnapné reagerar starkt när han får höra det här.

– Det är klart olämpligt att tvinga en person med sömnapné att jobba natt – oavsett om han fått behandling som hjälpt eller inte, säger Ola Sunnergren.

När vi träffar Albert Allen jobbar han som vaktmästare på en idrottsklubb. Han har fortfarande lönebidrag och berättar att han har fria tider och att arbetsgivaren har sagt att han kan vila om han behöver.

Så var det aldrig på Le Pain Français.

– Där gjorde jag minst ett heltidsjobb.

Under några veckor pratar vi med flera av de personer som arbetsförmedlingen placerat på Le Pain Français på olika typer av bidragsanställningar eller längre praktikperioder – och de är många. Omkring 130 personer de senaste fyra åren. Och det på ett företag som enligt senaste årsredovisningen har 46 anställda.

De allra flesta kommer via samma handläggare som Albert Allen, Leif Ståhl på arbetsförmedlingen i Gamlestaden.

Och de vi talat med säger precis som Albert Allen: att en lönebidragsanställd på Le Pain Français jobbar som alla andra. Ofta på grund av att den funktionsnedsättning de får ersättning för inte påverkar arbetsförmågan. I alla fall inte för det jobb de har. Som ett brutet finger som läkts sedan länge. Eller en allergi som inte gör personen till en sämre chaufför.

Redan när den första lönen kom märkte Albert Allen att det fattades pengar. Han jobbade hela natten, men fick bara ut minimilön. Inga tillägg. Och så fortsatte det.

– Jag jobbade påskafton och juldagen, men jag fick varken nattillägg eller helgtillägg.

Han berättar att han tog upp det med företagets vd Markus Samuelsson. Men han vågade inte vara för påstridig, säger han.

– Du vet, man har familj, vill behålla jobbet. Det är inte det roligaste att bråka med sin chef om sån grej.

Han vände sig också till Leif Ståhl, som lovade att hjälpa honom och prata med ägarna på Le Pain Français. Men ingenting hände.

Och när problemet fortsatte kunde han till slut inte nå sin handläggare överhuvudtaget. Albert Allen berättar att han försökte nå Leif Ståhl i ett par månader utan att denne någonsin ringde tillbaka.

– Han undvek mig. Varför vet jag inte.

I nästan två år jobbade Albert Allen som bagare. Sedan kom plötsligt beskedet att han inte behövdes.

Albert Allen berättar att de sa att de inte ville ha honom kvar, de skulle ta in någon med utbildning i stället.

Två dagar tidigare hade han tagit upp frågan om nattillägg med Markus Samuelsson.

– Det började en annan kille på lönebidrag, medan jag fortfarande var kvar. Han kunde inte ens svenska.

Efter det att han fått sluta fortsatte Albert Allen att söka sin handläggare på arbetsförmedlingen, ibland flera gånger varje dag. Det var två år sedan – men Leif Ståhl har fortfarande inte ringt tillbaka. Till sist tvingades han byta handläggare.

– Jag var inte den ende som hade problem. De utnyttjade och sparkade. Leif måste förstått det, men han tog dit folk hela tiden, säger Albert Allen.

När han slutat gick han till Hotell och restaurangfacket på Järntorget och pratade med ombudsmannen Mats Kjellberg. Som väl var hade han sparat alla lönespecifikationer och kunde visa vad han fått ut varje månad.

Och med hjälp av facket lyckades han få ut pengarna han blivit lurad på, 37 000 kronor i natt- och helgtillägg. Först var Le Pain Français ovilligt att betala, men Mats Kjellberg på HRF satte hårt mot hårt. Innan tvisten var löst vägrade han tillstyrka nya placeringar på kaféet.

En månad senare kom pengarna. Och kafékedjan kunde ta emot tre nya lönebidragsanställda.

Mats Kjellberg kan bekräfta att Albert Allen inte var den ende som hade problem. De senaste två-tre åren har Hotell och restaurangfacket drivit fem liknande tvister mot Le Pain Français. En om närmare 20 000 kronor, en annan 50 000.

– Och då ska man veta att högst hälften i den här branschen är medlemmar i facket. Så många, många fler är alldeles säkert drabbade.

Sedan Albert slutade har han inte satt sin fot på Le Pain Français. Men han låter inte förvånad när vi berättar att arbetsförmedlingen placerat ytterligare 80 personer på företaget sedan han slutade för två år sedan.

– Jag förstår inte att arbetsförmedlingen går på det. Och skickar folk dit hela tiden. Som på löpande band.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.